Martin Zetterlund, processledare för VRI i Region Östergötland, menar att vårdrelaterade infektioner är ett stort hälsoproblem och dagens största hot mot säker vård.
Han berättar att en svensk journalgranskning genomfördes av SKR mellan 2013 och 2018 på 83 000 patienter, vilken visade att det i 12 000 fall fanns olika varierande grad av vårdskador. En tredjedel av dessa var vårdrelaterade infektioner.
– Studier visar att vi kan förebygga 30-50 procent av dessa, så det är ett stort problem i Sverige och även i Östergötland. Vi hade cirka 4000 vårdrelaterade infektioner av varierande allvarlighetsgrad under 2018 och 2019.
Vad bär vården för ansvar gällande vårdrelaterade infektioner som i Dick Karlssons fall?
– Jag kan bara uttala mig svepande på regional nivå. När det uppstår en infektion som i det här enskilda fallet, oavsett om det är en vårdrelaterad infektion eller inte, ska vården lyssna och göra allt vi kan för att patienten ska få rätt hjälp. Vi som ger vård måste tillsammans med patienten komma fram till en bra planering.
Att bedöma vad vården bär för ansvar kan vara svårt, menar Zetterlund. Samtidigt finns det givna definitioner som kan vara en hjälp för läkare vid bedömning. Om infektionen uppstår inom 48 timmar efter inskrivning eller 48 timmar efter utskrivning räknas den nämligen som vårdrelaterad.
"Tillsammans mot VRI" heter den gemensamma strategi som antogs av högsta ledningen 2017. Den anger hur vården ska arbeta för att förebygga vårdrelaterade infektioner, genom bland annat rena lokaler och ökad kunskap om hygien.
Är Linköpings universitetssjukhus ett av de sämre sjukhusen i statistiken vad gäller just vårdrelaterade infektioner?
– Nej, det skulle jag inte säga. Universitetssjukhus generellt har oftast fler vårdrelaterade infektioner än mindre sjukhus. Vi ser detta i Östergötland också. Det kan bero på att man vårdar mer allvarligt sjuka patienter och att man tar emot patienter från andra län för att ge specialiserad vård.
– Vad gäller just Universitetssjukhuset i Linköping har vi börjat städa i egen regi för att höja kvaliteten, berättar Zetterlund.
Samtidigt belyser han att det alltid finns fler förbättringar att jobba med.
– Vi jobbar med att höja kunskapsnivån. Sedan finns det mycket mer vi kan göra, till exempel bli bättre på att dokumentera vårdrelaterade infektioner och ge rätt hjälp om en patient drabbas.