Det började i Norrköping. En ung Gerhard Andersson fastnade för den nya heta trenden från USA. Skejtboard. I slutet av 70-talet ville var och varannan unge testa rullbräda. Magnum Bonum sjöng ”ner, ner, ner, ner för backen ner”.
Den första hajpen avtog snabbt, men Gerhard sögs djupare in i det nya. Han ville utvecklas och bli bättre, det fanns så många tricks att utforska.
– Jag och några kompisar läste amerikanska skejttidningar och gjorde konstiga tricks. Jag gick från inget till att stå upp och ner på en hand, högst upp på en skejtboardramp. Det var nytt, det fanns inget liknande att jämföra med.
Parallellt hade punken slagit igenom på bred front. Den var inte lika nyskapande som skejtkulturen. Distade gitarrer hade funnits länge, konstaterar Gerhard.
Men av någon anledning blev det populärt att lyssna på punk i skejtkretsar. Och då ville Gerhard testa det med.
Under sin korta punkkarriär spelade han bland annat i bandet Obstipation, som betyder förstoppning på latin. De sjöng om hur dåliga Gyllene tider var och hur tråkigt det är med sport.
– Vi räknade upp en massa gympalärare i Norrköping i den låten, minns Gerhard.
Någon psykologisk analys av den tiden?
– Nej, inte mer än att det är viktigt för unga människor att få utrymme för sin kreativitet. Samtidigt fanns det mycket misär inom punken med droger och skit. Det var ganska många trasiga människor. Men några gick det bra för, de kom stärkta ur trashvärlden om man ska göra en liten psykologisk analys.
Gerhard var ombytlig. Efter den korta punksejouren stod han med långt hår och spelade Iron Maiden-låtar, följt av symfonisk rock i Rush-anda. Som 20-åring blev han psykologstudent och började lira storbandsjazz.
Intresset för psykologin kom i samband med militärtjänsten. Då var Gerhard 18 år. Han hade inte varit ambitiös i skolan innan.
– Jag visste knappt vad en psykolog var.
Men under befälsutbildningen hände det grejer. En löjtnant var väldigt bra på att lära ut ledarskap och psykologi på ett avslappnat sätt.
– Jag har alltid varit intresserad av hur folk fungerar. Jag kände mig som hemma. När de andra värnpliktiga hade kuddkrig och klippte sönder varandras lakan satt jag mest och pluggade.
Gerhard kom med nöd och näppe in på psykologutbildningen i Uppsala.
– Jag blev egentligen biten från dag ett. Jag var kvar på Uppsala universitetet i 18 år, bland annat som doktorand och lärare.
Men under studenttiden ägnade han nästan lika mycket tid åt att leda och vara med i studentorkestrar. Där hängde han bland annat med läkar-, psykolog- och juriststudenter. En drös entreprenörsjälar som vågade göra nya, lite skruvade grejer.
Bland annat skrev de brev till Cloetta och frågade om de kunde få något. Godisföretaget skickade 30 påslakan som orkestern sydde om till kavajer. Kexchokladorkestern hade fötts. Cloetta blev så glada att de skickade små kexchokladbitar som slängdes ut i publiken.
– Vi blev väldigt populära kan jag säga. Vi fick till och med spela i samband på invigningen till fotbolls-EM i Sverige 1992.
Orkestern lirade även på godisfabriken i Ljungsbro.
– Allt var som en Roy Andersson-film. Det var grått och trist, de anställda satt där med sina hättor och så kom vi in och spelade. Men de blev glada att vi kom.
Alla upptåg inspirerade Gerhards entreprenöranda ytterligare.
– Jag är en pådrivare som gillar att se människor växa. Jag gillar att bestämma, men inte bossa över andra.
Många säger att de har blivit psykologer för att bearbeta något i sitt eget liv. Hur är det för dig?
– Man måste kunna ta inslag ur sitt eget liv. Det var kanske därför jag valde KBT (Kognitiv beteendeterapi), det stämde med min person. Jag gillar positiv förstärkning, jag vill vara aktiv och i nära samarbete med dem jag jobbar. Jag vill säga ”bra jobbat” och inte sitta tyst. Gerhards entreprenörsådra skulle i slutet av 90-talet göra honom till pionjär inom behandlingar över internet.
Två studenter knackade på hans dörr. De undrade om Gerhard ville handleda en studie där de skulle behandla huvudvärkspatienter via nätet.
– Först tyckte jag att det lät tokigt.
Men det nyskapande lockade. Detta var 1998, internet var väldigt primitivt. Under behandlingen skickades wordfiler fram och tillbaka med e-post. Det gick väldigt bra, till Gerhards förvåning.
– Jag hade inte ens varit intresserad av internet. Jag var en av landets experter på tinnitus, inte hemsidor.
Men med tiden har internetbehandlingarna blivit Gerhards mest framgångsrika gren. Det har rullat in mycket forskningspengar och många doktorander har gjort fina karriärer.
Gerhard var även med och startade en av världens första internationella organisationer för internetbehandling 2004.
Han liknar nätbaserad behandling vid att studera på distans.
– Man vinner och tappar en del. Fördelen är smidighet och snabbheten till feedback. Man kan repetera texter och filmer hur många gånger som helst. Samtidigt får du inte riktigt samma kontakt. Det blir ett större djup i relationen när du träffar personen skulle jag vilja hävda.
Alla år i branschen har nu även gett resultat i prishyllan. På kort tid har Gerhard fått Stora psykologpriset och Nordiska medicinpriset.
För musiker är det alltid svårt att följa upp en succéplatta. Hur ska du lyckas här?
– Jag tror det är bra att vara hungrig och inbilla sig att det är mer tävling och krisigt än vad det egentligen är.
Samtidigt vill han passa sig för att växa för mycket och skapa en stor tungrodd organisation.
– Då kommer jag förmodligen inte vara först med något. Det är bra att hålla det lagom stort. Jag gillar att vara Uppfinnar-Jocke.