Prinsessan Estelle, hertiginnan av Östergötland, kommer i dag till länet för att inviga sin sagostig och få ett rum på slottet. Med mamma och pappa vid sin sida förstås. Sagostigen vid Tåkern är en dopgåva från Östergötland och vi beskrev den utförligt i tisdagstidningen. I samband med middag på slottet i Linköping får Estelle också ett alldeles eget rum, eller snarare en tjusig salong, på Linköpings slott.
Hur det hela kommer att avlöpa är förstås omöjligt att förutspå. Det kan gå fantastiskt bra – eller floppa helt. Något band behöver prinsessan i alla fall inte klippa. Och det kanske är tur.
Tvååringar låter sig sällan regisseras, utan gör ju som de själva vill. Häftiga humörkast och spontana infall, pigga kullerbyttor som övergår i vresig trötthet inom loppet av några minuter, en väldigt stark egen vilja . . . Eller är kanske prinsessor drillade i ”lämpligt uppförande” redan som tvååringar?
Nåja, om kronprinsessparet Victoria och Daniel har samma tur med sin tvååring, som vi hade med vår inlånade Ellie Kindvall, kommer dagen att gå som en bal på slottet. Som den undersökande redaktion Corren nu är valde vi att testköra prinsessans dag. Ett litet genrep så att säga.
Ellie bluddrar glatt i bilen på väg till slottet, sjunger Emilvisan ”Opp och ner, ner och opp” och skjuter plötsligt in ett ”aja baja” mitt i alltihopa.
Med lämplig vördnad tar hon sig upp för slottets stentrappor och noterar ”stengubbe”, en byst på en av trappavsatserna. Hon vet vad slott och prinsessa är, men har ännu inte inträtt i den hysteriska rosa prinsessperioden som verkar vara ett lika oundvikligt som harmlöst steg i små flickors utveckling.
Möjligen blir hon lite besviken över Estelles salong, den är mer för en vuxen prinsessa än för en liten. Resolut börjar hon med att ta av sig skor och strumpor. Hon har upptäckt att det är finfina springytor här på slottet. Och så finns det pepparkakor på ett fat.
När fotografen ber henne att sätta sig i den fina soffan sätter hon händerna i sidan och gastar bestämt ”nej, vill inte soffa!” En 1800-talsstol har en snidad kvinna på armstödet och hon får sig en puss. Sedan springer Ellie därifrån.
Estelles sovrum, intill kungens sovrum och där Heidenstam bott många gånger och skrivit några av sina mest kända verk, är roligare. Här finns gosedjur och sängen går bra att hoppa i. Hertiginnans egna badkar väcker också beundran. ”Ellie bada”.
Sedan förlorar sig vår prinsessa-för-en-dag fullkomligt i kungens fönstersmatt med luckor som går att stänga, innan hon plötsligt tycks tröttna på alltsammans och modfällt sätter sig och lutar huvudet i händerna.
När mamma Anna Petersson efter en timme frågar vad hon tycker svarar hon dock ”Joligt. Meja slott, meja slott!”
Som den exemplariska tvååring Ellie (för dagen!) är somnar hon i bilen på väg till sagostigen vid Tåkern. Perfekt. Om Victoria och Daniel vill ha ett förhandstips så är det att försöka få Estelle att göra detsamma, så att hon orkar gå stigens 700 meter utan knot.
Regnet strilar ned över den fina och lite läskiga sagostigen, men sådana trivialiteter struntar tvååringar i. Efter lite lock och pock provar Ellie stigens olika stationer och återkommer flera gånger till den otäcka ugglans hoande.
Det är väldigt tröttande att praktisera som prinsessa. Slott och stig. Så många intryck. Och hungrig blir man. Efter en hamburgare längs vägen styr mamma Anna och Ellie hem till KB-villans betydligt mer begränsade springytor i Ljungsbro. Det blir nog en tidig kväll för vår lilla testpilot.