– Sommarens hetta har visserligen satt nytt fokus på frågorna. Kanske krävs det något så konkret som torkan vi har upplevt. Men jag skulle gärna se att politikerna diskuterade klimathotet mer. De behöver inte vara överens, men debatten måste komma upp till ytan.
Vad beror det på att debatten inte har tagit fart?– Man tänker kanske att klimatutmaningen är en fråga om ny teknik och personliga val och att den därför inte upplevs så politiskt spännande. Det finns en medielogik som gör att vissa frågor får större uppmärksamhet. Jag kan förstå att mycket kretsar kring migration och kriminalitet. Men klimatomställningen är en brådskande, djupgående och långsiktig utmaning som behöver en central plats i debatten.
Björn-Ola Linnér hänvisar till forskare vid Lunds universitet, som menar att det bara är tre partier som kan vinna på att profilera sig inom miljöfrågor:
– Miljöpartiet, Centern och Vänstern. De har störst trovärdighet kring de här frågorna. Men jag håller inte med riktigt, eftersom alla partier också kan förlora i trovärdighet om de inte visar att de har lösningar på klimatkrisen. I synnerhet när samhällsdebatten om klimatförändringarna tar fart på allvar.
Att det råder en viss, grundläggande enighet kring miljön påverkar också:
– De flesta partier vill värna om miljön. Därför uteblir kanske debatten. Men jag vill påstå att det finns frågor med spännande skillnader.
Något exempel?– Flygskatten delar politikerna. De rödgröna förordar skatt för att minska flygandet, medan andra inom det borgerliga blocket betonar forskning och utveckling som mer effektivt för att minska flygets klimatpåverkan. Vi behöver en debatt kring både incitament för att minska flygandet och nya tekniska lösningar.
Ett parti sticker ut, och det är Sverigedemokraterna.
– Inom SD har det hörts uttalad skepsis mot klimatforskningen och personer som har kritiserat SMHI:s roll när det gäller att informera om riskerna med klimatförändringar och våra beteenden. Det är enda riksdagspartiet där sådana åsikter har lyfts fram såvitt jag vet.
Finns det anledning att betvivla klimathotet?– Nej. Att vi människor har påverkat klimatet med vår fossilberoende livsstil är helt otvetydigt. Forskningsbeläggen är överväldigande.
Vad rör sig i hjärnan på en klimatförnekare?– Det finns allt mer forskning på det också. Vi människor är benägna att bara ta till oss det vi vill tro på och att ta avstånd från sådant som känns obekvämt. Klimatfrågorna är komplexa och påverkar så många detaljer i vår vardag. Därför är det anmärkningsvärt att så många ändå tar till sig forskningen och anser att vi måste ta tag i problemen
Är det risk att vi förlorar arbetstillfällen om vi ställer om till en mer klimatvänlig värld?– Ja, utan tvekan. Vissa verksamheter kommer att läggas ned. Men det betyder ju också att det kommer nya jobb inom grön näring och inom industrin, med att producera klimatvänligt. Svensk stålindustri står för mycket utsläpp, men jobbar också väldigt hårt för att vara en del av lösningen i stället för problemet.
Vem har det största ansvaret för klimatfrågorna?– Det har politikerna som har vårt mandat att styra och stifta lagar som påverkar vår vardag.
Vad är lösningen på problemet, tror du?– Det måste vara enkelt att göra rätt. De klimatriktiga alternativen måste bli billigare än de nedsmutsande, och lättare att hitta. Sedan behövs positiva visioner om att ställa om samhället bort från koldioxidberoende.
Vilka visioner är det?– Det växer fram en flora av idéer i världen. Till exempel att man involverar medborgarna i dialoger som skapar förståelse för varandras situationer, stimulerar kreativitet, skapar försoningsprocesser i konfliktområden, nya rena energiteknologier som ger oss billigare energi, nya arbetstillfällen och ny infrastruktur som gör det bekvämare för oss att förflytta oss inom och mellan städer.
Helt säkert finns det ett Astrid Lindgren-citat som passar in här. Vet du något?– Absolut, här har du ett: "Allt stort som skedde i världen skedde först i någon människas fantasi", svarar Björn-Ola Linnér.