Torkel Danielsson (t v) har gått till domstol för att få stycka av villatomter på Erikstad gård. "Om man inte kan bygga här, kan man knappast bygga någonstans", säger storebror Staffan.
En allé leder upp från riksväg 35 mot Erikstad gård. Det är en stor gård på 500 hektar med anor från 1700-talet, då familjen Adelswärd använde den som övernattningsställe på vägen mot Linköping.
I dag är det Staffan Danielsson, den förre riksdagsledamoten för Centern, som driver gården. Hans syskon löstes ut i generationsskiftet från föräldrarna. På brodern Torkels lott föll ett bostadshus och en liten bit mark där han skulle stycka av några bostadstomter.
Torkel och Staffan visar runt på de tänkta tomterna, som ligger i anslutning till gårdsbebyggelsen. Det är ett stenigt område, med berg i dagen, omöjligt att användas ens som bete, enligt Torkel.
– Det är inte åker och inte skog, utan rent impediment. Det finns kommunalt VA och fiber framdraget till tomtgränsen. Det finns busshållplats på gångavstånd och gott om barnomsorg. Det är helt enkelt perfekt för några villatomter. Fyra stycken, hade jag tänkt, säger Torkel.
Men när han sökte bygglov blev det stopp. Erikstad gård ligger nämligen i den så kallade randzonen. Det är ett område runt Linköping som ritades in i översiktsplanen när kommunfullmäktige klubbade den 2014.
Huvudtanken med randzonen är att behålla landsbygdskaraktären runt staden. Därför är det inskrivet att "stor restriktivitet ska råda vad gäller nybebyggelse".
Några undantag från den restriktiva hållningen finns. Dels ska mer bebyggelse tillåtas på fem utpekade platser: Kränge, Gullberg, Landeryd, Vårdsberg och ett område öster om Rystad. Dels kan så kallade lucktomter mellan bostadshus få bebyggas.
Dessutom ska enskilda avstyckningar kunna göras för att möjliggöra generationsskiften. Men då krävs att den som söker bygglov ska vara en av dem som driver gården vidare. Det gör inte Torkel, och bygg- och miljönämnden avslog hans ansökan.
– Man måste förstå att ett arvsskifte på en stor gård kan se ut på så många olika sätt. Den som inte tar över gården kan aldrig få full ekonomisk kompensation, men att få stycka av några tomter kan vara ett sätt. Kan man inte lösa generationsskiften på ett bra sätt får man snart en massa andelsägare och det är ohållbart, säger Torkel.
"Det här är konfiskation. Att på det här sättet göra det omöjligt för oss att använda vår mark måste strida mot EU:s ägandedirektiv", säger Torkel Danielsson.
Torkel har överklagat avslaget till mark- och miljödomstolen och väntar nu på domen. Han har också fått rådet att ansöka om en detaljplan i hopp om att få bygglov den vägen, men han är tveksam.
– Det skulle ta många år, kosta 200 000–600 000 kronor och jag kan ändå inte veta om det skulle ge mig bygglov. Jag förstår inte vad som skulle behöva utredas i en detaljplan. Här finns ju VA och allt, det är bara att bygga.
Torkels syster sökte också bygglov, för en villa. Det beviljades – för hon gjorde det 2010, innan översiktsplanen med randzonen kom till. Men bygget dröjde och när hon ville förnya bygglovet fick hon en kalldusch. På telefon gavs hon beskedet att hon kunde räkna med avslag om hon ansökte.
– De sade att bebyggelsetrycket är för högt i randzonen. Visst finns det ett högt byggtryck på sina håll i randzonen – på platser som Kaga, Slaka och Ekängen. Men varför ska det stoppa byggnation i västra Bankekind? De tittar inte ens på varje enskild ansökan utan säger nej av princip, bara för att det ligger i randzonen. Det gör mig så arg, säger Torkel.
– Dessutom kan man ifrågasätta storleken på randzonen. Politikerna säger att den sträcker sig 10 km från stadens centrum. Till bortre änden av Erikstads ägor är det över 17. Det är nästan på gränsen till Åtvidabergs kommun, fortsätter han.
Den lila linjen markerar den så kallade randzonen runt Linköping.
Torkel Danielsson menar att han inte är ensam om problemet.
– I realiteten har politikerna konfiskerat 150 kvadratkilometer mark i Linköping. Bönder kan inte stycka av mark för att få loss kapital att investera och generationsskiftningar har blivit otroligt problematiska att genomföra. Man känner sig livegen.
Storebror Staffan har skrivit brev till sina lokala partikamrater i Centern med en vädjan att randzonen tas upp till omprövning.
– Jag hoppas att vi har kloka politiker som kan titta på det här och inse att det blivit fel. Det här handlar ju om att kunna utveckla landsbygden. Jag är med på att det kan behövas en noggrannare bygglovsprövning i ett område runt staden, men nu är det ju närmast ett totalt byggstopp. Det finns förstås massor med platser som vår, där det är lämpligt att bygga bostäder och göra landsbygden mer levande, säger han.