2013 gjorde Linköpings kommun ett rekordresultat på 611 miljoner kronor. Sedan dess har siffran sjunkit stadigt varje år för att 2016 landa på 62 miljoner kronor. Färska beräkningar visar att det nästa år kan bli ett underskott – om inget görs.
Muharrem Demirok (C), kommunalråd i opposition, slår larm om att Linköpings ekonomi inte alls är så stark som det brukar hävdas.
– Vi håller på med budgeten för 2018 i kommunstyrelsen nu. Det är ganska tydligt att det nästa år väntar antingen en ganska dramatisk skattehöjning eller en lika dramatisk kostnadssänkning. Koalitionen har fört en ansvarslös politik och låtit kostnaderna för skola och äldreomsorg dra iväg utan att vi kunnat se någon kvalitetsförbättring, säger han.
Kommunstyrelsens ordförande Kristina Edlund (S) håller inte med.
– Jag delar absolut inte Muharrems bild, där han svartmålar kommunen och säger att vi är en kommun i kris. Det är vi inte på långa vägar. Vi står väldigt starkt rustade om vi jämför med andra kommuner runt om i landet, säger hon.
Vem har rätt? Vi frågar kommunens ekonomidirektör Peder Brandt.
– Generellt skulle jag säga att vi har en bra ekonomi. Vi har en mycket låg skatt – 1,55 kronor lägre än Norrköping till exempel – och vi har gjort pensionsavsättningar. Vi har dessutom välmående bolag som levererar vinster – över 400 miljoner kronor i fjol.
Med detta sagt påpekar Brandt att det gäller att hålla i pengarna.
– Vi har goda förutsättningar, men beroende på vad som händer och vilka beslut som fattas kan en ekonomi raseras ganska snabbt.
Brandt pekar på stora utmaningar som väntar framöver.
– Framför allt den demografiska sammansättningen. Det föds – och kommer hit – ovanligt många barn. Samtidigt får vi allt fler äldre som passerar 80–85 och behöver mer service. Vi har också stora investeringar som väntar, både för kommunen och för de kommunala bolagen.
Hur är det då med den hotande skattehöjningen? Enligt Kristina Edlund är det inte aktuellt.
– Det är inget vi diskuterar i koalitionen nu.
Däremot är även Kristina Edlund inne på att det behövs besparingar de kommande åren – eller effektiviseringar, som hon väljer att uttrycka det.
Kan det bli som för några år sedan, att alla nämnder får ett sparbeting på en procent?
– Det är för tidigt att säga. Det pågår ett arbete för högtryck just nu, både på tjänstepersons- och politikersidan. Nämnderna har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att återkomma med hur de ser på det här.
Linköpings kommun har gjort en investeringsplan för de närmaste tio åren. I den ligger utgifter på 35–40 miljarder. Det handlar om allt från simhall och sporthallar till skolor, förskolor och äldreboenden.
Kristina Edlund är inte främmande för att kommunen kan behöva låna pengar till en del av investeringarna.
– Vi har inga lån alls i kommunen i dag – bara i bolagen, och de har ju tillgångar som är värda mycket mer. Så lånefinansiering är en av de möjligheter vi tittar på.
Ekonomidirektör Peder Brandt låter inte helt övertygad om det kloka i en sådan utväg.
– Det är klart att vi har möjlighet att låna. Men det ska betalas, det också. Med någon sorts ränta.