Utredarens förslag tycks inte locka Erik Östman (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, men Östman säger att Linköpings metod för skolplaceringar måste justeras för att bli av med placeringar som ger exempelvis långa avstånd till skolan.
– Vi måste titta på hur man kan minska antalet extremfall, säger Erik Östman (M).
Elias Aguirre (S), vice ordförande i barn- och ungdomsnämnden, var en del av den politiska majoriteten när systemet skulle införas. Inför beslutet undersöktes andra kommuner som använde metoden.
– Vi fick bilden av att det nya systemet skulle vara väldigt likt det som vi hade. För en del har det nog funkat. Men jag blir illa till mods av att höra hur systemet faller ut nu, säger Elias Aguirre.
Två skolval har nu genomförts med den nya metoden, som bygger på relativ närhet där elevers geografiska avstånd mäts mot skolor de sökt i jämförelse med andra skolor och hur andra elever har sökt. Vårdnadshavares kritik riktar sig främst mot att barn hamnar på skolor långt från hemmet, och att beräkningar är svårbegripliga. Detta har vi rapporterat om under 2019 och 2020.
Erik Östman säger att de flesta familjer får något av sina önskemål tillgodosedda men att han nu ser det som nödvändigt att placeringssystemet utvärderas och förändras.
– Vi behöver ge ett utredningsuppdrag till utbildningsförvaltningen att utvärdera och föreslå förändringar. Vi behöver se vilka avarter som finns och hur vi kan komma till rätta med dem. Det behöver göras under första halvan av hösten så att eventuella förändringar hinner inarbetas inför skolvalet 2021, säger Erik Östman.
Huvudproblemen med Linköpings metod är dels att den är svår att pedagogiskt förklara, dels att vissa barn i placeringspusslet hamnar mycket långt från hemmet, enligt Östman.
Kritiska föräldrar menar att Linköpings kommun bryter mot barnkonventionens krav på fokus på barns bästa, med nuvarande metod. Vad säger du om det?
– Oj, en svår fråga… Det system vi har nu bygger på vad vi uppfattar är rättsläget, och lagligheten måste stå i centrum. Barnkonventionen är väldigt oprövad, rättsligt, så det kommer med tiden att ske prövningar utifrån den.
Elias Aguirre, som uppger att han haft kontakt med vårdnadshavare för att lyssna på synpunkter om systemets brister, vill också se en utredning:
– Jag tycker att det rimliga är att man har koppling en mellan skolgång och där man bor. Det kan inte bara vara matematik som får avgöra sånt här. Det skadar människors tilltro till samhället och det är farligt.
Under våren lämnade den nationella utredaren Björn Åstrand, på uppdrag av utbildningsdepartementet, en omfattande utredning med titeln ”En mer likvärdig skola”. Uppdraget för Åstrand och experter var att utreda hur skolsegregation kan brytas och skolresultat förbättras. En del handlar om skolval och placeringsmetoder. Åstrand har lämnat förslag till utbildningsministern om fem metoder, där kommuner och fristående huvudmän kan välja en eller flera.
Björn Åstrand menar att rättstolkningen som domstolar och huvudmän gör av rådande regler har lett till att relativ närhet används mycket strikt.
– Vi mjukar upp närhetsprincipen något med vårt förslag, säger han.
Utredningen föreslår att begreppet ”rimlig närhet till hemmet” ska gälla. På frågan om vad ”rimlig” skulle kunna vara, svarar Åstrand att det skulle kunna röra sig om några kilometer för högstadieelever men kanske några hundra meter för barn som börjar förskoleklass.
Björn Åstrand hävdar att förslagen, om de blir verklighet, gör skolplaceringsmetoder mer lättbegripliga och transparenta och tar bort den studseffekt som nu finns, där elever kan slås ut på ett efter ett av sina val i konkurrens med andra elever och till sist få en resväg på uppåt en timme enkel väg till sin skola.
Utredningen föreslår bland annat att kösystem förbjuds men att huvudmän får använda syskonförtur som en metod, och att kvoter också kan användas för antagning, till exempel att barn från ett visst postnummerområde ges förtur till vissa skolor som ett sätt att bryta segregation. Den föreslår också att lottning kan användas, om fler elever söker till en skola än vad det finns platser där.
– Då får man ett slumpvis urval istället och den här meterräkningen som nu används när man mäter relativ närhet faller bort, säger Björn Åstrand.