– Det här gör mig vansinnig! Jag blir ledsen, men framförallt arg, säger Elias Aguirre (S), kommunalråd och vice ordförande i barn- och ungdomsnämnden.
– Framförallt för att det återigen är offret som straffas genom att tvingas till skolbyte och så kan vi inte ha det. Kommunen måste kunna göra mer för att undersöka och se till att en sån här situation inte uppstår i samband med skolplacering. Jag har svårt att tänka mig en värre situation än att behöva skicka iväg sitt barn till en plats där man vet att den riskerar att möta någon som har gjort en illa.
Bakgrunden är ett våldsbrott på Berzeliusskolans område 2018. En 13-årig elev blir knivhuggen och den då 14-åriga förövaren tas om hand av socialtjänst då han inte är straffmyndig. För en vecka sen upptäckte den utsatta eleven att den andra pojken äter mat på samma skola. Anpassningar har erbjudits för att de inte ska mötas i matsalen, men den nu 15-åriga eleven känner sig ändå inte trygg och ser därför inget annat val än att byta skola.
Har skolan gjort tillräckligt, anser du?
– Jag har förståelse för att man försöker följa olika regelverk, men jag tycker att man måste pröva allt som står i ens makt för att pojken inte ska behöva byta skola. Då är det bättre att få en prövning på sig, säger Aguirre.
En försvårande omständighet i bedömningen av just det här fallet är att en av eleverna går på grundskola och en på gymnasiet. Skollagen tillåter omplacering i större utsträckning för grundskoleelever, på gymnasiet finns inte samma skrivelser. Politiska beslut för gymnasieelever fattas av Bildningsnämnden. Men eftersom en vårdnadshavare till den utsatta eleven är politisk aktiv för samma parti som nämndens ordförande, Åsa Wennergren (L), hänvisar hon alla frågor i ärendet till Erik Östman (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
– Den omedelbara reaktionen är att allt framstår som väldigt olyckligt. Grundprincipen som bör gälla i kommunen är att man alltid ska skydda den som har blivit utsatt – och vad jag kan se har det inte gjorts på ett tillfredsställande sätt här.
På torsdagen gav Erik Östman ett uppdrag till förvaltningen att ta fram rutiner och lathund för rektorer när den här typen av situation uppstår. Hur skolan får och bör agera måste bli tydligare, anser han. Senast i november ska nämnden ha fått en återrapportering.
– Se bara till rånen som varit i Linköping den senaste tiden, där kan det också uppstå en situation där förövare och offer går på samma skola.
Situationen kan knappast vara ny, varför har det inte funnits tidigare?
– Den här typen av situationer är – tack och lov – relativt ovanliga. Man har nog aldrig tidigare sett det stora behovet, men jag tycker ju att det är en brist att det inte har funnits. I och med att det i detta fall i första hand gäller en matsalssituation, så har jag svårt att se att det inte går att lösa praktiskt, men den pucken ligger inte på politiken utan hos skolan.
Elias Aguirre menar att lagstiftningen om hur en skola får agera måste ses över. Han är öppen för att ta kontakt med skolministern Anna Ekström (S) för att lyfta frågan på riksnivå.
– Vi kan inte ha en sån ordning att den utsatta för ett brott får byta skola, det verkar ju inte riktigt klokt. Vi ser tyvärr lite för ofta liknande fall när det handlar om mobbning också.