Vår stad
För att möta de nya behoven beslöt stadsfullmäktige att från den 1 januari 1940 införa en ny organisation.
Då fick Linköping sin första polismästare, Torsten G Eveland. Han lyckades få gehör för såväl en personell som teknisk upprustning av kåren. Det kärvade dock redan våren 1940 när Eveland begärde att polisen skulle få komplettera sina två cyklar med de två första bilarna. Efter en omfattande debatt i stadsfullmäktige, där åtskilliga ledamöter förordade att polisen vid behov skulle åka taxi, kunde en begagnad Volvo inköpas. År 1943 inköptes även en begagnad Dodge, som utrustades med radiotelefon.
Redan 1940 anställdes den första kvinnan vid myndigheten, kanslibiträdet Asta Schoede. År 1946 tillträdde den första kvinnan en polistjänst i Linköping. Med titeln polissyster fick sjuksköterskan Elisabet Blomqvist i uppgift att hålla förhör med barn och ungdomar.
Eveland drev också igenom att ett nytt polishus skulle uppföras. För en totalkostnad av 581 000 kronor fick Linköping hösten 1945 vad som i rikspressen beskrevs som landets modernaste polishus. Eveland lovprisade polisens nya hemvist och pressen stämde in i hyllningarna av den av stadsarkitekten Sten Westholm ritade byggnaden.
Huvudentrén vätte mot det som benämndes som förgården vid Ågatan. Den besökande allmänheten hänvisades till entrén vid Repslagaregatan som ledde in till polisexpeditionen.
En trappa upp fanns en samlingssal, i pressen beskriven som pärlan i huset med en elegant inredning. Bland de bekväma fåtöljerna stod ett schackbord och på väggarna hängde konst deponerad av länsmuseet. Intill salen låg lunchrummet, som sågs som en underbar modernitet. I samma plan hade även polischefen sitt tjänsterum och kassavalv. I källaren fanns en gymnastiksal med omklädningsrum och duschar.
Med direktingång från den öster om huset belägna muromslutna innergården låg ett visitationsrum dit fyllerister fördes. Där fanns åtta spartanskt inredda celler med plats för två personer i varje.
När huset togs i bruk sågs den tredje våningen som reservyta för framtida behov. Den hyrdes då ut. Redan efter några år behövde polisen disponera hela byggnaden för att i mitten av femtiotalet dessutom hyra en rad andra lokaler runt om i staden.
År 1965 förstatligades polisen, i samband därmed gick T G Eveland i pension.
Källa: Polisen i Linköping under sju århundraden, 1992.