Therese Aldén utreder stölderna i Västra cykelaffären, där ägaren tipsade polisen om namnet på en av de misstänkta efter en efterlysning på Facebook.
– Vi har fått namnet men ännu inte hunnit arbeta med det. Vi har alltså ingen skäligen misstänkt i detta nu, säger hon.
När polisen får bilder och film på misstänkta gärningsmän skickas det ut internt inom polisen. Syftet är för att se om någon har träffat på de här personerna tidigare i tjänsten, eller om de i händelse springer på dem på stan och kan identifiera dem.
Enligt Therese Aldén har polisen ofta hjälp av när privatpersoner själva gör efterlysningar på sociala medier på gärningsmän eller föremålet de blivit bestulna på.
– Många gånger är det så vi får in iakttagelser och tips vilket gör att vi kommer framåt i utredningen.
Men att publicera bilder på misstänkta gärningsmän är inte riskfritt och inget man ska göra lättvindigt.
– Att lägga ut en bild och påstå att den personen har begått ett brott kan vara brottsligt. Samtidigt som det i vissa fall kan anses försvarligt att lämna uppgiften, säger Christine Andersson, jurist på rättsavdelningen inom polisregionen öst.
För att dömas för förtal måste det normalt sett vara den enskilde själv som väcker åtal efter händelsen.
– Det är upp till domstol att avgöra om det utgjort brott i det enskilda fallet eller inte, säger Christine Andersson.