I värmländska Sunne har Tekniska verken satt upp 23 vindkraftverk.
Branschorganisationen Svensk Vindkraft konstaterade nyligen att det under de tre senaste kvartalen bara beställts två nya vindkraftsturbiner i Sverige. De flesta planerade projekt finns i norra Sverige, och där är elpriset i dagsläget för lågt för att kalkylerna ska gå ihop. För havsbaserad vindkraft, som är dyrare att bygga, är förutsättningarna för vinst ännu sämre.
För Tekniska verken, som bygger vindkraft i elområde 3 där elpriserna är högre, ser ekonomin betydligt bättre ut. 2022 och 2023 rapporterade Tekniska verken Vind AB en årlig vinst på runt 70 miljoner kronor. För 2024, ett år med lägre elpriser, är inte resultatet färdigt än.
– Det blir inte i nivå med 2022–2023, men ändå ett starkt positivt resultat, säger Henrik Valent, affärsenhetschef på Tekniska verken.
Tekniska verken har 68 vindkraftverk, en del av dem helägda medan andra delägs tillsammans med bland annat andra kommunala bolag och lokala lantbrukare.
– Det gjordes nyligen en extern värdering av den vindkraft som vi har utvecklat. Den pekar på ett övervärde på mellan 800 miljoner kronor och en miljard. Vindkraftverken är alltså värda minst 800 miljoner kronor mer än vad vi byggt dem för, säger Henrik Valent.
Fram till 2013 kunde Tekniska verken bygga vindkraftverk på östgötaslätten. Sedan satte Försvarsmakten stopp för det – nu tillåts inga nya snurror närmare än 45 kilometer från Malmens flygfält.
Tekniska verken har i stället satsat på att bygga vindkraft på andra håll. De största satsningarna har gjorts i värmländska Sunne, där 23 vindkraftverk satts upp till en kostnad av cirka 1,2 miljarder kronor.
Satsningarna fortsätter. Tekniska verken har ett 20-tal projekt på gång i bland annat Avesta, Borås, Falkenberg, Falköping, Katrineholm, Stenungsund/Kungälv, Sunne, Tanumshede, Tranås och Ulricehamn.
– Vi satsar på vindkraft dels för att vi bedömer att det är lönsamt, dels för att vi vill bidra till den omställning som samhället måste göra när fossila bränslen fasas ut. Om industrin ska elektrifieras och alla köra elbil behöver vi producera mycket mer el – det rör sig i stort sett om en fördubbling. Vindkraft går förhållandevis snabbt att bygga ut och är dessutom det kraftslag som producerar el på det billigaste sättet, säger Henrik Valent.
Men är det rimligt att ett kommunalt bolag i Linköping bygger vindkraft i Värmland?
– Vi skulle gärna bygga på östgötaslätten om det gick – vi har några av Sveriges bästa vindlägen. Men nu får vi ju inte det. Kan vi då bygga någon annanstans i vårt elprisområde, och göra det i balans med både samhälle och miljö, så vill vi göra det. Jag tror inte att en elkund bryr sig om ifall vindkraftselen kommer från Värmland, Östergötland eller Småland. Det viktiga är att bra projekt blir byggda.
Alla projekt som startas blir inte verklighet, för det är inte lätt att få tillstånd att sätta upp ett vindkraftverk. Till exempel så kan Försvarsmakten eller kommunen säga nej och det kan finnas djurarter i området som ska skyddas. Processen för att få miljötillstånd kan ta 5–10 år.
Borde det vara lättare att få tillstånd att sätta upp vindkraftverk?
– Nej, inte lättare, det ska vara en gedigen process. Men det borde gå snabbare. Och jag skulle vilja se en tydligare dialog med Försvaret, så att deras besked kommer i ett tidigare skede.
Regeringen har beslutat att fastighetsskatten ska tillfalla kommunen i stället för staten vid vindkraftsbyggen. Tanken är att göra kommunerna mer välvilligt inställda till vindkraft.
– Det är ett bra beslut som vi har efterlyst länge. Jag hade gärna sett en ännu högre ersättning till kommunerna. De som tar ansvar för Sveriges energiförsörjning borde bli mer belönade. Det finns också bra förslag om att ge ersättning till närboende, säger Henrik Valent.
Vindkraftsmotståndet från närboende kan ge en skev bild av svenskarnas inställning till vindkraft, tror Henrik.
– Opinionsundersökningar visar att 80–90 procent av svenskarna vill att vi satsar lika mycket som idag eller mer på vindkraft.
"Vindkraft går förhållandevis snabbt att bygga ut och är dessutom det som producerar el på det billigaste sättet", säger Henrik Valent på Tekniska verken.
Låt oss gå igenom de nackdelar som brukar lyftas fram kring vindkraft. Här är några påståenden:
"Vindkraftverk är fula."
– Där tycker man olika. Jag träffar många som tycker att de är fina och som blir glada när de ser dem, säger Henrik.
"Vindkraftverk låter mycket."
– De låter en del och därför får de inte byggas nära bostäder. Våra bullerkrav är betydligt hårdare än när man till exempel bygger en bilväg.
"Vindkraftverk dödar fåglar."
– Det är sant. Men man får sätta det i proportion till vilken nytta de gör. Enligt Naturvårdsverket dödar vindkraftverken färre än 50 000 fåglar om året medan katter dödar 10 miljoner och trafiken 6 miljoner. Fågelfrågan utreds noga i tillståndsprocessen. Finns det ett örnbo i området finns det inte en chans att få bygga.
"Det går åt mer energi för att tillverka ett vindkraftverk än vad kraftverket ger."
– Falskt. Enligt Energimyndigheten tar det runt ett halvår att producera den mängd energi som behövs för att tillverka och uppföra vindkraftverket.
"Vindkraftverken sprider plast i naturen."
– Ja, från färgen. Naturvårdsverket bedömer det utsläppet till 0,15 kg plast per vindkraftverk och år. Det ger sammanlagt 750 kg om året i Sverige. Samtidigt räknar Naturvårdsverket med att sammanlagt 13 miljoner kg mikroplast släpps ut från däckslitage, konstgräsplaner, tvätt av syntetfibrer, båtbottenfärg med mera.
"Vindkraftverk kan inte återvinnas."
– De kan idag återvinnas till 85–90 procent. Fundamentet, tornet, växellådan och generatorn är återvinningsbara. Vingarna kommer i framtiden att vara återvinningsbara.
"Vindkraftverk ger bara el när det blåser."
– Sant. Men det är aldrig vindstilla överallt samtidigt. Och vindkraft har den fördelen att det faktiskt blåser mest på vintern när elen behövs som bäst. Och den är billig att producera.
– I debatten kan man få intryck av att Sverige är ett u-land när det gäller el. Men vi har ett av världens finaste elsystem. Vattenkraften balanserar den väderberoende elen från sol och vind. Kraftvärmen levererar mest el på vintern. Och så har vi kärnkraften som bas. Alla energislag har sina för- och nackdelar, men alla pusselbitar behövs.
– Sedan 2010 har vi haft ett stort överskott på el i Sverige som vi kunnat exportera och fått intäkter från. Drygt 20 av de 160 TWh som produceras går på export. Kan vi exportera fossilfri el och trycka undan kol och gas på kontinenten är det ju jättebra för vårt klimat, säger Henrik Valent.