Plan B för att rädda världen

Året är 2035. Den globala uppvärmningen har förändrat nederbördens fördelning på jorden, och både USA och Kina har drabbats av svår torka. Deras skördar har halverats och priset på mat har ökat så mycket att det hotar att knäcka de båda supermakternas ekonomier. Därför beslutar de att gå ihop om ett jätteprojekt för att kyla ner världen. Projektet går ut på att spruta ut oerhörda mängder svavelpartiklar i stratosfären för att härma den nedkylande effekt som man får vid vulkanutbrott.

Hela världen protesterar mot planerna på att experimentera med jordens klimat. Ingen vet vilka oväntade bieffekter det kan få. Och hur länge ska det pågå, eftersom vi samtidigt fortsätter att släppa ut växthusgaser? Men USA och Kina förklarar att det inte finns några internationella lagar som hindrar dem, och så sätter de igång.

För bara tio år sedan var det här ett scenario som ingen riktigt tog på allvar. De mer eller mindre fantasifulla metoder för att kyla ner jorden som några forskare föreslagit sågs som ren science fiction. Men på tio år har mycket hunnit hända. Världens politiker har visat sin oförmåga att hantera klimatproblemet samtidigt som utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka. Det finns en växande oro för att klimatförändringar kan nå en punkt där mänskligheten hamnar i en katastrofsituation, och att man då kommer att tillgripa storskaliga, nedkylande tekniker vars effekter man egentligen vet alldeles för lite om.

- Debatten har svängt. I dag hävdar allt fler forskare och politiker att det vore klokt att börja forska om de här metoderna redan nu, så att vi är förberedda om det värsta skulle ske, säger Victor Galaz, statsvetare och forskare på Stockholm Resilience Center.

Här i Sverige är geoengineering en icke-fråga. Det finns inte ens något etablerat svenskt ord för den kontroversiella ingenjörskonsten. Men både den amerikanska kongressen och Storbritanniens parlament har expertgrupper som följer frågan om geoengineering. Och när FN:s klimatpanel, IPCC, kommer med sin nästa rapport 2014 så kommer den att innehålla en översikt över tänkbara tekniker för att kyla ner en överhettad jord.

- Geoengineering blir allt mer mainstream, det diskuteras på ett alltmer seriöst sätt. Den dagen ett politiskt parti eller en tankesmedja tar upp frågan kommer det att bli debatt även i Sverige, säger Victor Galaz.

Den brittiska vetenskapsakademien, Royal society, gjorde nyligen en sammanställning av ett antal tänkbara metoder för att kyla av jorden (se faktaruta). De kom fram till att svavelutsläpp till stratosfären förmodligen skulle vara den mest kostnadseffektiva metoden, men varnade samtidigt för de mycket svåra politiska och etiska frågor som måste lösas innan en sådan åtgärd kan bli aktuell.

De som är positiva till geoengineering understryker ofta de låga kostnaderna för att påverka klimatet på teknisk-kemisk väg. Att sprida svavelpartiklar i stratosfären med hjälp av specialtillverkade flygplan skulle kosta mellan en och åtta miljarder dollar per år. Det är en struntsumma jämfört med de kostnader som ett förändrat klimat kan föra med sig. Flera konservativa amerikanska tankesmedjor menar att geoengineering är det bästa sättet att hantera klimatfrågan på, eftersom det inte hotar USA:s ekonomiska intressen.