Regionstyrelsens ordförande Marie Morell (M) och regiondirektör Mikael Borin presenterade det 900 personer stora varslet i slutet av februari. Nu pågår förhandlingarna med fackförbunden och innan sommaren är förhoppningen att regionledningen kan meddela vilka som sparkas.
Parallellt med Region Östergötlands jättevarsel, omfattande 900 medarbetare, pågår ett arbete som regionledningen kallar för "Ny arbetsorganisation". Syftet är att förbereda en organisation som, när uppsägningarna under hösten blir verklighet, ändå klarar av vårduppdraget. I en nyhet på regionens intranät, som vi har tagit del av, beskriver regiondirektören Mikael Borin arbetet så här:
"Uppdraget är att vända på alla stenar och det finns inga heliga kor när det handlar om att komma fram med förslag. Det kan till exempel vara att hitta nya arbetssätt och samarbetsformer, att organisera arbetet på andra sätt samt att se över vilken vård som ska erbjudas och var. Arbetet sker på alla ledningsnivåer".
När vi ringer upp Mikael Borin poängterar han att omställningen och förändringarna tas fram utifrån ett antal styrande principer och prioriteringar – bland annat att patientsäkerheten och arbetsmiljö ska garanteras. Verksamhetsområden som ska prioriteras i omställningen är bibehållen eller ökad kapacitet, i regionen som helhet, när det bland annat gäller vårdplatser, diagnostik och operationskapacitet. Förmågan att ge patienterna en första medicinsk bedömning ska också vara i fokus.
– Det handlar om hur vi ska anpassa organisationen till den lägre kostnadsnivå som vi måste nå. Det kan handla om att en vårdenhet lägger om sitt schema för färre medarbetare men det kan också innebära större förändringar både i arbetssätt och organisation – eller förändringar i vårdutbudet, säger Mikael Borin.
Hur kan ni genomföra arbetet när ni inte exakt vet hur varslet slår?
– Hela utgångspunkten är att vi måste komma i balans ekonomiskt. Att minska antalet medarbetare är en åtgärd för att göra det men sen måste vi se över arbetssätt, organisation och övriga kostnader parallellt. Oavsett hur varslet till slut slår måste vi ha en arbetsorganisation som klarar sig med 1,7 miljarder kronor mindre – som var hälso- och sjukvårdens underskott 2023.
Arbetet som Region Östergötland genomför under samlingsnamnet "Ny organisation" kommer att innebära förändringar av vårdutbudet. "I en omställningsfas tänker jag att det i alla fall temporärt kan innebära att man inom vissa områden får en försämrad tillgänglighet i jämfört med i dag", säger regiondirektör Mikael Borin.
Hur ska ni lyckas bibehålla kapaciteten med 900 färre medarbetare?
– Det här arbetet sker framförallt på centrumen inom hälso- och sjukvården och parallellt med det måste regionledningskontoret och de administrativa centrumen se över sina processer på samma sätt. Vi har en dyr slutenvård trots att vi har relativt få vårdplatser. Därför kan vi inte ha förslag nu som innebär att vi på totalen minskar antalet vårdplatser, säger Mikael Borin.
Du säger "på totalen". Så vårdplatserna i Linköping skulle kunna minska om det ökar i motsvarande omfattning någon annanstans?
– Så skulle det kunna vara. På en enskild verksamhet kan antalet vårdplatser minska men då måste det öka i en annan verksamhet.
Men är "principerna" verkligen en 100-procentig garant för att kapaciteten ändå inte försämras?
– Jag tänker så här. Principen att ge en första medicinsk bedömning är jätteviktig att upprätthålla utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv. Om det visar sig att man behöver en behandling som inte är nödvändig att genomföra direkt kan det innebära längre väntetider till behandling. För den enskilda individen kan det vara en försämring men då har man fått en bedömning som gör att man kan vänta.
Vad menar du med att det inte finns några "heliga kor"?
– Utifrån principerna som vi har ställt upp måste man förstås vända på alla stenar och sånt som tidigare varit självklart måste ändå prövas. Sen får man komma ihåg att många av förslagen som nu kommer upp aldrig kommer att bli verklighet. Det finns en beslutsprocess – där till exempel förändringar i vårdutbud i högsta grad är en politisk fråga, säger Mikael Borin.
Undersköterskor som vi har varit i kontakt med berättar att varselhotad personal nu får vara med i aktiviteter för att ta fram en ny arbetsorganisation. Detta trots att de inte vet om de får vara kvar efter sommaren.
Mitt i det här arbetet hamnar den vårdpersonal som riskerar att varslas. Enligt flera undersköterskor som vi har varit i kontakt med får uppsägningshotad personal vara med i arbetet med att forma en ny organisation.
– Vi har blivit tillsagda att hjälpa till och ta fram nya arbetssätt för hur vi ska kunna jobba utan alla varselhotade kollegor. Att vi, som är varselhotade, ska vara med i det arbetet är helt orimligt, säger en undersköterska som vi har träffat.
Hur ser du på den kritiken från medarbetarna?
– Det är tyvärr en konsekvens av att vi måste vidta den här åtgärden. Vi har hamnat i en ekonomisk situation som gör att bedömning är att varsel är nödvändigt. Samtidigt ska man komma ihåg att varslet berör ungefär fem procent av våra medarbetare, men jag har full förståelse för att man kan hamna i såna här situationer där man inte vet om man får vara kvar. Det är tyvärr oundvikligt, säger regiondirektören Mikael Borin.
Varselförhandlingarna med fackförbunden pågår alltjämt och enligt regiondirektören är målet att kunna meddela exakt vilka medarbetare som blir uppsagda innan sommaren. Förändringar i verksamheten kommer att presenteras successivt.
Vissa förändringar kommer att fattas ute i verksamheterna och andra kommer att fattas av antingen politikerna eller av regiondirektören. Enligt Mikael Borin ska det blir tydligt för östgötarna vilka förändringarna blir.
Hur kommer förändringarna att presenteras?
– Vi måste i princip innan sommaren ha ett sammantaget förslag på vilka förändringar det blir av vårdutbud och så vidare. Frågor runt vårdutbud kommer hälso- och sjukvårdsnämnden successivt ta upp och besluta om fram till sommaren. Det kan finnas andra beslut, som man tar ute på produktionsenheterna, som också fattas successivt, säger Mikael Borin.
Kommer det att bli tydligt för medborgarna vilka förändringarna blir i vårdutbudet och vad som ska prioriteras bort?
– De förslag som direkt påverkar patienter och medborgare är föremål för politiska beslut. Så de kommer att bli tydliga. I sommar är målsättningen också att vi ska kunna ha ett beslut som redovisar alla förändringar samlat.
Tror du att den nya organisationen kommer uppfattas som en försämring för patienterna?
– Det är svårt för mig att uttala mig om men ambitionen är att vårdplatser och operationskapacitet inte ska reduceras. Det är i grunden för att vi ska få en bättre tillgänglighet. På sikt är tanken att vi ska få en organisation som är robust och får bättre resultat, men i en omställningsfas tänker jag att det i alla fall temporärt kan innebära att man inom vissa områden får en försämrad tillgänglighet i jämfört med i dag, säger Mikael Borin och fortsätter:
– Det är en jätteutmanande omställning men samtidigt måste man komma ihåg att andra regioner har lyckats med det här. Andra regioner klarar av att leverera en bättre tillgänglighet med betydligt lägre kostnader. Så omställningen är inte omöjlig.