Emelie Klinga är valsamordnare i Linköpings kommun för valet som står för dörren. Till årets val har ställen där röstsedlar förvaras skärmats av så att de ska kunna plockas utan att någon ser vilka lappar som väljs.
En röstsedel faller till golvet bakom ett av båsen. Röstmottagarna tittar på varandra. Det går en tyst, väldigt lång sekund. Kvinnan bakom skynket har inte själv märkt att hon tappat något och hör inte heller när personalen försöker påkalla hennes uppmärksamhet. Så röstsedeln ligger kvar.
– Jag får inte ta upp den, förklarar den manlige röstmottagaren lite besvärat.
När kvinnan känner sig klar och kliver fram löser sig situationen snabbt. Hon plockar upp pappret och kontrollerar sitt val. För en ouppmärksam, hade rösten kunnat bli fel eller verkningslös.
Inför valet 2022 har Linköpings kommun rekryterat omkring 1 100 röstmottagare. Det är 30 extra utöver den ordinarie bemanningen som baseras på antalet röstberättigade i varje valdistrikt. 15 av de som rekryteras extra kommer på valdagen placeras ut i en vallokal där det behövs förstärkning.
– Vi vill kunna hantera eventuella köer snabbt utifrån att folkmassor är en säkerhetsrisk, men också för att kunna hålla avstånd med hänsyn till pandemin och oro för smitta. Sen har vi också ökat bemanningen för att det kan uppstå en del sjukfrånvaro, säger Emelie Klinga, som är Linköpings kommuns valsamordnare.
Arbetet för att årets val ska kunna genomföras på ett tryggt och säkert sätt har pågått länge. En så kallad verksamhetsskyddsanalys har tagits fram där fokus har legat på att stärka den inre organisationen.
En utmaning har varit att hitta ett stort antal vallokaler som uppfyller krav på att vara tillgänglighetsanpassade, värdeneutrala och bra geografiskt placerade.
Sen förra valet har man arbetat med att tydliggöra roller och säkra vem som gör vad och när, enligt Emelie Klinga.
– Vi har jobbat med hur vi ska agera vid olika scenarion om vissa situationer skulle uppstå. Det har i de senaste valen rapporterats om fler incidenter och vi behöver ha en större medvetenhet kring att det kan hända mer och även allvarliga saker som vi måste agera på.
Ungefär 90 personer per dag har tagit sig till lokalen där Grete Lindqvist och Weuche Authén tar emot förtidsröster. De är två av tre röstmottagare i tjänst. "Jag älskar det sociala med det här uppdraget", säger Grete Lindqvist.
Till lokalen för förtidsröstning i Konsert & kongress kommer ungefär 90 väljare per dag.
– Här skulle ni behöva ordna bland röstsedlarna, säger Emelie Klinga vid ett besök.
Röstmottagaren rättar genast till. Under en svart presenning ligger tusentals röstsedlar och väntar utifall ställen bakom skynke behöver fyllas på.
Efter kritik från den europeiska samarbetsorganisationen OSSE, har regelverket för valsedlars och skärmars placering i Sveriges vallokaler granskats. Lagändringar slog fast 2019 att väljarna ska kunna plocka sina röstsedlar avskilt och inte från ett öppet bord.
Det är enligt vallagen inte heller tillåtet att mer än en person går bakom röstbåset. Principen om varje persons rätt till valhemlighet har stärkts.
Det är andra gången som Weuche Authén rycker in som röstmottagare. Inför uppdraget har hon genomgått två olika utbildningar - en för förttidsröstningen och en för röstningen på valdagen.
Bakom ett bord i ena änden av vallokalen sitter två vana röstmottagare. Att ha rollen tycker de känns högtidligt.
Weuche Authén har genomgått två utbildningar inför uppgiften och säger sig ha koll på det mesta. Om någon behöver avvisas för otrevligt beteende kommer hon ta i med hårdhandskarna, förklarar hon med ett skratt.
– Men vanligast är att man ställer sig flera personer bakom båsen. Några har blivit lite arga när vi sagt till, men de flesta förstår. Lyder de oss inte kan vi inte göra mer än att förmana, säger hon och tar upp ett litet kort på bordet där uppdragets viktigaste regler finns sammanfattade.
Där står det att de ska ringa polisen om det uppstår en hotfull eller våldsam situation.
– Men vi har pondus och kan säga till, inflikar Grete Lindqvist.
"Valmyndigheten har förberett oss på mycket och jag skulle säga att vi är väl förberedda genom erfarna medarbetare. Sen är det svårt att ta höjd för allt", säger Emelie Klinga, valsamordnare i Linköpings kommun.
Sen förra riksdagsvalet har spelplanen i sociala medier förändrats. Den nya arenan för samtal, frågor och spridning av information ställer också högre krav på kommunernas säkerhetsarbete. Det gör att Linköpings kommun utöver en kommunikatör i beredskap på valdagen kommer att ha ytterligare en kommunikatör i tjänst.
– Den personen kommer bara arbeta med valet, som att ha koll på sociala medier om kritik behöver bemötas eller för att nå ut med information snabbt. Vi behöver vara beredda på att det kommer spridas uppgifter i syfte att destabilisera förtroendet för val och i vissa fall kan vi därför behöva gå ut med dementier om något inte stämmer, säger Emelie Klinga.
Vad har den ökade säkerheten för årets val kostat kommunen?
– Det är inte mycket som har gjorts jämfört med tidigare sett till budgeten. Förändringarna handlar mest om inre arbete. Den största skillnaden är de extra röstmottagarna, men jag har ingen konkret siffra på hur stora de kostnaderna är.
Till årets riksdagsval har principen om den enskildas valhemlighet stärkts. Alla ska ges möjlighet att plocka röstsedlar från avskärmade ställ så att ingen ser vilka som väljs till kuverten.
Dagen efter valdagen kommer omkring 60 personer hos Länsstyrelsen i Östergötland att börja räkna länets röster till de tre olika valen. Då räknas också personkryssen för första gången och ogiltiga röster granskas.
Säkerhetsskyddschefen Björn Norgren på länsstyrelsen nämner det förändrade världsläget med tanke på att Rysslands intentioner för Ukraina har tydliggjorts, men hänvisar till att Myndigheten för psykologiskt försvar meddelat att de inte sett några konkreta påverkansförsök på valet än så länge. Han bedömer säkerhetsläget som normalt och säger att de enbart gjort mindre justeringar gällande säkerheten sen förra valet.
– Vi kommer att sätta upp så kallade perimeterskydd utanför byggnaden, alltså betongsuggor som ska hindra fordon att köra in, likt "smash-and-grab" hos elektronikkedjor. Men det gör vi inte för att det finns ett tydligt hot utan för att det är en skyddsåtgärd som man bör ha vid den här typen av verksamhet. Vi vill inte att någon ska kunna köra in i ett stort glasparti varken av misstag eller med flit, då konsekvensen av ett intrång skulle kunna bli stort, säger Björn Norgren.
En skillnad som kom när länsstyrelsen upphandlade bevakningstjänster för två år sen är tillgången till skyddsvakter istället för väktare, som har något större befogenheter. Skyddsvakterna kommer lotsa allmänhet som vill komma in och titta på rösträkningen – som är en öppen process.
Även personal i vissa befattningar säkerhetsprövas.
– Vi tittar till exempel på om det finns några risker kopplat till hotbilder. Sen har vi också reservplaner för att kunna genomföra vårt uppdrag om det skulle uppstå någon störning. Det kan handla om att byta plats, få in personal vid sjukdom eller säkra förfarandet vid internetstörning.
Rösträkningen i de tre valen brukar vara färdigräknade inom två veckor från valdagen.