"Det jag gör nu är min dröm, och någonting jag tänkt länge på", säger innovatören Sam Issa.
När en främmande man kontaktade Monica Stålnert, 74, på Facebook svarade hon inte.
Han sade sig vara intresserad av en vävstol som hon nyss hade sålt till en annan intressent.
Men mannen gav sig inte och ringde upp. Han var vänlig, stressad – och behövde hennes hjälp.
Mannen heter Sam Issa. Han är 33 år och har studerat modedesign i Italien och ekonomi på LiU, han har varit butikschef i Stockholm, drivit eget företag i Linköping och ansvarat för att importera exklusiva klädmärken till Norden. Men nu står han inför sitt livs största projekt:
En patenterad uppfinning som han tror kan revolutionera klädbranschen. Affärsidén? Klädesplagg och skor som, med hjälp av ett tekniskt tyg, kan byta storlek.
När Sam för många år sedan arbetade som skräddare hos sin morbror i Stockholm fick han idén bakom det som i dag är hans företag Nano textile solutions.
– Det kom in stockholmare med nyinköpta, exklusiva kläder som de ville ändra på olika sätt. Redan då började jag fundera på om det finns något material som går att anpassa.
Genom att sy in en bit av det tekniska tyget – som består av en smart tråd med nanoteknik i sig – i ett plagg kan det ändras och bli flera storlekar större eller mindre.
Nanotråden reagera på värme och genom att tillföra ström kan tråden bli nästan dubbelt så stor. En jacka kan till exempel gå från storlek S till L på några minuter. Till skillnad från stretchtyg stannar tyget kvar i den storlek man önskar.
– Det är tack vare att tråden har minneseffekt, säger Sam.
Den högteknologiska tråden reagerar på värme. Här tillför Sam Issa ström och visar hur biten kan bli dubbelt så stor.
Det här innebär stora vinster i tillverkningen, enligt honom. Studier visar att 80 procent av kläders klimatpåverkan kommer från just produktionen.
– Med min metod blir det färre storlekar för företagen att hålla i lager. Färre plagg måste alltså reas ut eller slängas, säger Sam, som sett med egna ögon hur vissa storlekar överproduceras när produktionen bygger på prognoser och inte faktisk försäljning.
Även konsumenten har nytta av plagg som går att storleksförändra. Klädernas livslängd blir längre när storleken kan justeras och andrahandsvärdet ökar, påpekar Sam.
I våras var Sam Issa i desperat behov att få fram vävda prototyper som han kunde visa upp för sina potentiella kunder.
– Jag tittade på videos på Youtube för att försöka lära mig att väva men insåg snabbt att jag behövde experthjälp.
Genom Facebookgruppen "Vi som gillar att väva" fick han alltså kontakt med Monica Stålnert. Monica har en lång karriär bakom sig som studierektor på Linköpings universitet och började väva först när hon gick i pension.
Efter att ha diskuterat Sams märkliga förslag med medlemmarna i Malfors vävstuga tackade hon ja.
Sedan dess har de setts ofta hemma hos Monica. De har vävt, svurit och skrattat.
För Sam betyder det mycket att Monica bor så nära. Att hon är pensionär och flexibel har han sparat mycket tid på.
– Monica kom som en ängel och räddade affärsidén, konstaterar Sam.
Monica tycker att samarbetet är spännande.
– Vävstolen finns beskriven i Iran redan på 1100-talet. Nu sitter jag och väver med en teknisk tråd. Snacka om att gammal vävteknik möter ny teknik, säger hon.
"Vävstolen finns beskriven i Iran redan på 1100-talet. Nu sitter jag och väver med en teknisk tråd. Snacka om att gammal vävteknik möter ny teknik", konstaterat Monica Stålnert.
Just nu reser Sam runt i Europa för att prata och visa upp sin lösning för intressenter. Till en början vill han rikta in sig på friluftskläder, skor och arbetskläder. Det är där han ser störst behov av att kunna storleksanpassa en produkt.
Ett exempel som Sam och Monica jobbat med är ett par arbetsbyxor, där det smarta tyget är integrerat på tvä ställen i byxbenet.
När produkten kommer ut på marknaden ska byxorna kunna laddas en kort stund innan användaren kan justera längden på byxbenen.
De är ett udda par. Sam gasar, Monica bromsar. Han kommer med galna idéer, hon är realist.
Att väva med högteknologisk nanotråd är en ny upplevelse för Monica.
– Tråden lever sitt eget liv, och beter sig inte som ett trevligt lin- eller bomullsgarn.
Ibland uppstår knutar på den smarta tråden i vävstolen i hennes källare i Ljungsbro.
– Då är det ett jäkla liv nerifrån källaren där hon sitter och väver, säger Jan-Christer Stålnert, Monicas man.
Men när Monica tappar humöret hälsar Sam på och öser uppmuntrande ord över henne.
– Sam kommer med glädje. Det är roligt att få vara med på ett hörn i hans resa. Vem vet, kanske skriver vi klädhistoria?