Vårdplatsbrist orsakade höjd beredskap på US

Bristen på vårdplatser höll patienterna kvar på akuten. Ändå fortsatte fler att komma. Då gick sjukhuset upp i det näst högsta beredskapsläget. Ledningssjuksköterskan David Lindholm berättar om hur de fick hämta sängar från förrådet. Specialistsjuksköterskan Elin Nestorson berättar att det varit en ovanligt stressig jul.

"Jag har personligen inte upplevt något värre tryck och sämre utflöde än så", säger ledningssjuksköterskan David Lindholm om läget på akuten under tisdagskvällen.

"Jag har personligen inte upplevt något värre tryck och sämre utflöde än så", säger ledningssjuksköterskan David Lindholm om läget på akuten under tisdagskvällen.

Foto: Jasmine Hübinette

Linköping2022-12-28 16:00

Under tisdagskvällen gick US upp i förstärkningsläge. Det är den näst högsta beredskapsnivån, som vanligtvis används vid större olyckor. Ett 80-tal patienter var då på akuten och kom inte vidare i vårdflödet eftersom det saknades vårdplatser. Som mest brukar akuten ha 40-60 patienter.

Ledningssjuksköterskan David Lindholm arbetar på akuten och var i tjänst på tisdagskvällen. Det var han som initierade förstärkningsläget.

När kände du att det behövdes höjd beredskap?

– Det var när det fortsatte komma en stadig ström av patienter, men ingen lämnade akuten eftersom det inte fanns plats på vårdavdelningarna. Vi kunde inte tillgodose patientsäkerheten. Ett tiotal patienter var klara att flyttas, en hade varit kvar sen föregående dygn och var på akuten i totalt 27 timmar.

undefined
"Det fanns inte ens fysiska sängar för patienter som behövde lägga sig ner, så vi fick hämta sängar från förrådet", säger ledningssjuksköterskan David Lindholm.

David Lindholm, som har arbetat i närmare sju år på akuten, beskriver läget som det värsta han varit med om.

– Jag har personligen inte upplevt något värre tryck och sämre utflöde än så. Det blev för hög belastning. Det fanns inte ens fysiska sängar för patienter som behövde lägga sig ner, så vi fick hämta sängar från förrådet.

Han berättar att det från ledningens sida finns en stor förståelse för det begärda förstärkningsläget.

– Alla vet att det är ett problem och att man skulle behöva mer personal på avdelningarna. Beredskapsläget var ju det som krävdes för att lösa det, men man kör ju också slut på personalen.

När vi besöker US akutmottagning på onsdagsmorgonen är läget betydligt lugnare. Ett 30-tal vårdplatser har öppnats och sjukhuset gått ner i stabsläge, som är den lägsta beredskapsnivån. Strax efter klockan 14 på onsdagen återgick US till normalläge.

Specialistsjuksköterskan Elin Nestorson har arbetat på akuten på US sedan 2007. Efter att ha arbetat julafton och juldagen, var hon ledig på tisdagen.

– Jag hade lagt ledigt av erfarenhet, den första vardagen efter storhelg är det ofta högt tryck och stressigt. Fast nu har hela julen varit annorlunda, med mycket att göra. Men igår var det högsta någonsin, med 83 patienter.

undefined
"I natt har jag haft svårt att sova. Man oroar sig över hur det ska se ut på akuten när man kommer dit", säger specialistsjuksköterskan Elin Nestorson på US akutmottagning.

Sms:en till personalen avlöste varandra. "Högt tryck på akuten" och "Vi har inte möjlighet att hålla patientsäkerheten".

– Det stör en ledig dag, jag kände att jag inte orkade, men samtidigt får man så dåligt samvete. I natt har jag haft svårt att sova. Man oroar sig över hur det ska se ut på akuten när man kommer dit.

Under åren på akuten har hon sett utvecklingen över tid och berättar att det är värst framåt kvällen, när det är fullt på avdelningarna och patienterna får stanna på akuten över natten.

– På akuten ska vi ju ska vi stabilisera patienterna från akuta och livshotande insatser så att de kan komma vidare till en annan vårdnivå.

– Jag är trött och ledsen. Det här med en eskaleringsplan för att ta emot fler patienter har blivit det nya normala. Jag vill ju jobba akut och det har jag gjort i 20 år, men man blir helt slut. Det är svårt att se att man orkar hålla på så här till pensionen.

Många av hennes tidigare kollegor har slutat. Hon är själv förälder till barn i skolåldern och berättar att vardagspusslet inte går att få ihop för henne och maken om hon arbetar mer än 80 procent. Samtidigt vittnar hon om en glädje över arbetet, en omisskännlig yrkesstolthet.

– På julafton och juldagen var jag med och räddade totalt åtta liv. Det var stora blödningar och hjärtinfarkter. Det är ju därför jag är här. Vem ska rädda dem om jag måste vårda åtta patienter som övernattar på akuten?

Under onsdagens stabsläge är det Kerstin Arbring som är chef lokal särskild sjukvårdsledning på US.

– Tanken med förstärkningsläget är att kunna kraftansamla kort och snabbt. Det är ingen nyhet att det är brist på vårdplatser, men i kombination med ett högt inflöde av patienter så blev det en ansamling på akuten. Så då behövde vi snarast möjligt minska antalet patienter.

Efter ungefär tre timmar gick US ner till stabsläge.

– Det var en akut situation som behövde lösas. På vissa avdelningar sträckte man sig längre än vad som brukar vara möjligt och på andra beordrade man in extrapersonal. På så vis åstadkom man ett drygt 30-tal platser. När läget blev mer under kontroll gick vi ner i stabsläge.

Strax efter klockan 14 på onsdagen gick US ner i normalläge igen.

Beredskapsläge

Sjukhusen har tre beredskapslägen när det krävs resurser utöver det vanliga.

Katastrofläge: Den högsta nivån av höjd beredskap, som ytterst sällan används. Senast var i samband med explosionen på Ådalagatan.

Förstärkningsläge: Den mellersta nivån, som sällan används. Användes under pandemin när det var som värst och senast var i början av året.

Stabsläge: Den lägsta nivån, som är den mest vanliga av de tre. Den kan införas vid exempelvis driftstörningar eller som senast, vid branden i Kisa.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!