Bitte och Uffe Heineman bestämde sig för att starta Chez Marie efter ett besök i den franska regionen Alsace.
I slutet av september slog de upp dörrarna till Chez Marie på Storgatan i Linköping.
– Vi hade ett litet kapital och tyckte att det var läge att göra något. När barnen var små funderade vi på att öppna en lunchrestaurang. Men det är mycket jobb för lite pengar, säger Bitte.
Nu kom läget de väntat på. I februari flyttade det sista av de tre barnen hemifrån. Uffe hade gjort sin sista dag som officer i Försvarsmakten. Och Bitte hade fått matsuget tillbaka.
– Med sex år kvar att jobba tyckte jag att ska vi våga satsa så ska vi göra det nu. Jag har jobbat på restaurang sen jag var 15 år. Men 2006 tröttnade jag på allting runt omkring och växlade över till vården. Jag utbildade mig till undersköterska och senare till specialistundersköterska inom palliativ vård, berättar Bitte.
Uffe däremot har ingen restaurangvana – mer än som gäst.
– Jag gjorde rekryten på I4 här i Linköping och blev övertalad att fortsätta. 1980 blev jag officer och var kvar på I4 fram till nedläggningen 1997. Därefter arbetade jag på Högkvarteret i Stockholm och på Helikopterflottiljen i Linköping fram till pensionen 2019. Men jag konsultade på Marinbasen och blev kvar i Försvarsmakten fram till i januari i år.
Uffe Heineman är militären som blivit bartender, hovmästare och servitör sedan han och hustrun Bitte bestämde sig för att öppna Chez Marie.
Även om han som 61-åring kunde gå i pension fanns ändå tankarna på att göra något annat än gå långa hundpromenader, läsa tidningen och se på tv-serier.
– Jag startade ett aktiebolag. En dröm jag hade var att importera viner och exklusiva livsmedel från kontinenten. Men pandemin satte stopp för det. Dessutom blev vi avrådda. Framför allt när det gäller alkohol är det mycket bestämmelser att sätta sig in i och en knivskarp konkurrens.
Aktiebolaget kom dock väl till pass när paret besökte en liten by i Alsace och föll pladask för maten, champagnen, vinerna och atmosfären.
Där och då föddes planerna på en egen restaurang – en fransk sådan.
När en lämplig lokal dök upp slog de till. Först hade de tänkt döpa stället till Chez Bitte. Men när en bekant påpekade att namnet skulle låta opassande eftersom Bitte – minus ett t – på franska är ett något grövre namn på en manlig kroppsdel.
Det fick bli Chez Marie. Bitte heter egentligen Britt-Marie.
Bitte Heineman skär upp fisken till kvällens bouilabaisse. Hon har en lång bakgrund i restaurangbranschen. Och under 17 somrar fixade hon frukost, lunch, middag och kvällsmål åt hungriga hästlägerdeltagare i Öknehult utanför Kisa.
Varför fransk mat?
– Det franska köket är lite bortglömt. Det är ju ändå gastronomins Mekka. Maten är god och genomarbetad. Det kanske är en generationsfråga, men vi är inte mycket för ris och pasta. Det ska vara potatis, säger Bitte.
Det är hon som lagar maten. Och hon vill laga mat hon själv tycker om.
Och Uffe?
– Jag är hovmästare, serverar och är bartender.
Hur är det att jobba ihop som äkta par?
– Det går bra. Vi har kommit på att det är ingen idé att vi blir osams och håller på och tjafsar. Uffe får sköta sitt. Ibland kan jag undra "varför gör han så här?" Men så tänker jag att jag måste låta honom göra det på sitt sätt, säger Bitte.
Och han petar inte i grytorna?
– Nej, det vågar han inte!
När rätt lokal dök upp bestämde sig Bitte och Uffe Heineman för att starta Chez Marie. "Vi är nöjda så länge det går så bra att vi inte behöver låna pengar till verksamheten. Vi räknar inte med att bli rika på det här."
Om vi tittar fem år framåt. Hur ska det vara då för att ni ska vara nöjda?
– Det ska gå runt. Vi ska inte behöva ta några lån för att driva verksamheten. Om 6 år när jag blir 65 är det inte alls är säkert att jag vill sluta jobba. Då kanske jag kan anställa någon och stå här och peka, säger Bitte med ett skratt.
– Vi är nöjda så länge det går så bra att vi inte behöver låna pengar till verksamheten. Vi räknar inte med att bli rika på det här, säger Uffe.