Rasmus Paludan, ledare för högerextrema partiet Stram Kurs, dök aldrig upp vid den sammankomst som han fått tillstånd för i Skäggetorp den 14 april i fjol. I stället satt han i en bil två kilometer bort tillsammans med polisen som avrådde honom från att åka till Skäggetorp där de våldsamma upploppen rasade.
Klockan 16.52 tog kommenderingschefen beslutet att omhänderta Paludan med motiveringen att han ”skapar upplopp”. En motivering som ska ha ifrågasatts internt då Paludan alltså aldrig var i Skäggetorp. Paludan blev kvar på polisstationen i 1,5 timme innan han släpptes.
Rasmus Paludan överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Linköping som i en dom i maj förra året kom fram till att polisen handlade fel.
Förvaltningsrätten skrev följande i domen: "Även om förvaltningsrätten inte ifrågasätter att den aktuella situationen inneburit att det varit nödvändigt att vidta någon form av åtgärd, har det alltså saknats laga skäl för att tillfälligt omhänderta Rasmus Paludan på angivna grunder. Polismyndighetens beslut var därmed inte riktig."
Polismyndigheten valde att överklaga beslutet till Kammarrätten i Jönköping. Myndigheten argumenterade för att det beslut som fattades av polisen inte fick överklagas med stöd av förvaltningslagens bestämmelser.
Kammarrätten delar polisens uppfattning och skriver i en färsk dom att förvaltningsrätten borde ha avvisat Paludans överklagande och därför upphävs nu domen. Paludan har dock möjlighet att stämma staten i allmän domstol och kräva skadestånd.
– Vår bedömning är att ett beslut att omhänderta någon med stöd av polislagen inte kan överklagas. Det faller utanför förvaltningslagens överklagandebestämmelser och inte heller europakonventionen ger någon rätt att klaga. Rättskyddet tillgodoses i dessa fall på annat sätt än genom en överklagandemöjlighet, säger tillförordnade kammarrättsrådet Erik Hannus, i ett pressmeddelande.
I en annan dom slår dock kammarrätten fast att polisen gjorde fel som beslutade att Paludans koranbränning i stadsdelen Navestad i Norrköping skulle ställas in.
"Majoriteten i kammarrätten anser över huvud taget inte att ordningslagens bestämmelser ger polisen möjlighet att ställa in allmänna sammankomster till följd av ordningsstörningar som inträffat eller befaras", skriver kammarrätten.