"Hus och hushåll" heter projektet där arkeologen Göran Tagesson slagit sig ihop med historikern Dag Lindström och timmermannen/byggnadsforskaren Mattias Hallgren. Målet är att ta reda på så mycket som möjligt om ett antal utvalda hus – men också om dem som bott där genom århundradena.
– I 35 år jobbade jag under mark. Jag drog slutsatser utifrån sådant som syllrester, spisfundament och sopor. Nu har jag tillgång till hela byggnaderna och vet till och med vilka som bott där. Det är helt fascinerande, säger Göran Tagesson.
Mattias Hallgren tar borrprover från husens trästockar och skickar på dendrokronologisk undersökning. Där jämförs årsringarna med andra prover i ett arkiv och så kan byggnadernas ålder fastställas.
– Ibland går det till och med att se vilken månad trädet sågades ner – till exempel i juni 1718. Man kan också se var det växte, berättar Mattias Hallgren.
Sju hus i Gamla Linköping har undersökts. De flesta fick sin förmodade ålder bekräftad, men Handelsboden bjöd på en rejäl överraskning. Det byggdes inte alls 1757, som man tidigare trott, utan redan 1733.
Skolmästaregården dateras till 1695. Det innebär att det är Linköpings äldsta bostadshus – det var inte så många hus som överlevde storbranden år 1700.
– Det finns ett hus på Hunnebergsgatan som är från 1632, men det har inte varit bostadshus, berättar Göran.
En annan sak som forskningsprojektet visar är hur byggnadstekniken ändrades runt 1800. Man började använda tunnare stockar, gjorde fler skarvar och när stockarna var lite krokiga rätades de ut genom att såga ett jack och knäcka till dem. Lite av fuskbyggen, jämfört med tidigare alltså. Ändå står husen kvar, 200 år senare.
– Men de blev lite kallare och dragigare. Man fick täta mycket med mossa, gamla kalsonger och vad man hade, säger Mattias.
Husen berättar mycket om hur människorna hade det. I Gamla Linköping har de flesta hus tillhört medel- eller överklass, ofta med en pampig sal för middag och dans. Men både här och på Hunnebergsgatan har forskargruppen undersökt bostäder där fattiga Linköpingsbor framlevt sina dagar.
– Man kan se att människor har bott utan värmekälla. Här har de fått gå och lägga sig blöta och vaknat av att håret frusit fast i väggen. De har inte kunnat laga mat. Det var verkligen skillnad på fattigt och rikt folk, konstaterar Mattias.