Arbetet med att förbereda Ostlänken startades för över ett år sedan och än så länge har länsstyrelsen utnyttjat anslagskredit för det jobbet. Men snart har kreditsumman nått taket och Elisabeth Nilsson oroas över att hela projektet kan bli försenat.
– En länsstyrelse måste ta hand om många olika saker. Allt annat kan inte vänta hur länge som helst för Ostlänkens skull. Får vi inte resurser måste Ostlänken rätta in sig i ledet. Konsekvensen blir att arbetet bromsas upp, säger Elisabeth Nilsson.
Pengarna som saknas ska användas för att anställa personal som ska driva olika projekt i samband med Ostlänken. Det måste göras många olika undersökningar för att få fram ett underlag till Trafikverket innan byggandet kan starta.
– Vi måste göra rätt från början. Ostlänken är ett gigantiskt och komplicerat projekt. Ett tidigt fel kan kosta oerhört mycket pengar i ett senare skede. Vi vill inte se att en grävskopa står och väntar medan arkeologerna penslar fram ett fornminne, säger Elisabeth Nilsson.
Länsstyrelsen i Östergötland är inte ensam om att ha problem med finansieringen av förberedelserna för Ostlänken. Sörmland och Stockholm är i samma situation. Och det beror på en formalitet, enligt Elisabeth Nilsson. Det vanliga är att regeringens resurser till länsstyrelserna kommer via Trafikverket. Men regeringen anser att den här frågan inte kan behandlas eftersom det ännu inte finns något formellt ärende.
Därför skickar inom kort länsstyrelsen en skrivelse till regeringen med krav på att Trafikverket ska börja finansiera arbetet.
– Vi gör det i samband med att Trafikverket skickar in en så kallad tillåtlighetsprövning till regeringen, säger Elisabeth Nilsson.
Hon räknar med positivt svar.
– Jag tar för givet att vi kommer att få ett beslut som innebär att Trafikverket ska finansiera de omkostnader vi har för Ostlänkenpaketet. Vi får inte bli en bromskloss i detta oerhört viktiga infrastrukturprojekt, säger Elisabeth Nilsson.