"Arrangören menade att de inte blandade kultur med politik, men i just det här sammanhanget blev det opassande även om syftet var gott", säger Linköpingsbon Erik Khranovskyy som var en av flera som reagerade mot stödkonserten för Ukrainakrigets offer i Uppsala.
Knappt hade debatten om Arlas filmjölksförpackning med Röda torget som motiv hunnit svalna, innan nästa snackis med rysskoppling poppade upp. För drygt två veckor sen ställde folkmusikgruppen "Södra Bergens Balalaikor" in en stödkonsert i Uppsala för Ukraina efter "lavinartade påtryckningar". I en kommentar till tidningen UNT säger arrangören att de hamnat i ett mycket svårt läge efter att ha utsatts för en cyberkampanj. Orsaken – spelandet på det ryska instrumentet balalajka.
– Det finns ett stort rysshat som slår över och skapar irrationella föreställningar, som att balalajkor är att likställa med svastikor och kulsprutor, sa arrangören Kent Wennman när beslutet uppmärksammades. Till oss har han avböjt att kommentera turerna ytterligare.
Linköpingsbon Erik Khranovskyy är en av rösterna som varit drivande för att stoppa konserten. Först tänkte han att det kanske vore bäst för honom själv att inte ge sig in i fajten, men övertygelsen om att konserten var fel var starkare. Han, som själv kommer från Ukraina, såg hur känslig frågan blev för sina landsmän och vände sig därför till arrangören med en vädjan om att ställa in.
– Balalajkan är 100 procents rysk symbol för oss just nu. Vi undrade om de hade pratat med ukrainare om det var så att de ville ha stöd på det här sättet, Jag har inte träffat nån som ville ha stöd av balalajkor, man såg det snarare som en kränkning och ett psykiskt våld – därför kändes en stödkonsert olämplig.
Till slut gick debatten i sociala medier över styr.
– Det blev till slut mycket spänd stämning mellan oss. Jag menade att de inte hade moralisk rätt att bestämma vem de spelar för, även om musikgruppens syfte med en stödkonsert var bra, säger Erik Khranovskyy.
I en rödmålad lada utanför Väderstad sitter musikhandlaren Ola Florhed på en pall med butikens största balalajka i knät. I den gamla träbyggnaden ryms all världens musik och instrument. Han nynnar lite mumlande medan fingrarna vant går över halsen på basbalalajkans tre strängar.
– Om man förbjuder konserter med ryska instrument, hur ska vi då göra om Frankrike får en högerextrem regering – ska vi sluta spela musettedragspel då? Och tänk om det händer nåt i Italien, ska vi då bränna alla mandoliner? Ska kulturen betala för enskilda idioter?
Han pekar ut fler stränginstrument från andra länder för att ge fler exempel på sin poäng. Det märks att debatten fått honom att fundera på vad hans lada egentligen innehåller.
– Jag tänker på den ryska musikgruppen Pussy Riot...om de vill vara kritiska mot regimen, är det då inte jättecoolt att använda just balalajkor? Det borde ju bli starkare än västerländska elgitarrer?
Han tycker att diskussionen om balalajkorna är både märklig och svår, men lutar åt att tycka att kulturen och musiken borde vara större än krig och politik. Kulturen ska inte utnämnas till någon sorts syndabock och ett lands ledare borde inte kunna göra svenska kulturarbetare arbetslösa, menar Ola Florhed.
– Men det är klart, sitter det nån och sjunger rysk folkmusik för en ukrainsk publik som kanske just fått delar av sin familj mördade av ryssar...ja, det kan vara känsligt.
Han funderar lite till.
– All musik som framförs vill man ju sälja och säljer man då rysk folkmusik då säljer man Ryssland. Men man säljer inte en idiot till ledare. Allt hänger på den som håller i instrumentet. Det är en sak att spela en rysk sång som hyllar landet och något annat om sången hyllar den vackra tundran.
"Jag tänker på den ryska musikgruppen Pussy Riot...om de vill vara kritiska mot regimen, är det då inte jättecoolt att använda just balalajkor?", säger Ola Florhed som driver en musikhandel utanför Väderstad.
Att musik är ett starkt vapen, står klart. Ola Florhed vill dra det ännu längre – han tycker musik som samlar folk och går in i hjärtat är starkare än all världens atombomber. Folkmusikens själ är ofta starkt förknippat med nation, tradition och historia.
Erik Khranovskyy vill betona att det främst var sammanhanget kring konserten de satte sig emot.
– Det var inte så att vi ville tysta dem, vi ville inte att balalajkorna skulle användas som stöd för Ukraina. Jag försökte övertala dem att hålla konserten ändå, till exempel som stöd för ryssar mot kriget, men det ville de inte.
Bör man inte spela balalajka alls nu?
– Nej, det är inte så vi menar. Det är när musiken kopplas till politik som det blir fel. I deras huvuden fanns ett gott syfte, men för den som lyssnar kan det ändå uppfattas fel.