Vår stad
Av de gamla gårdarnas byggnader är numera bara ett fåtal bevarade. Flertalet av de husen ligger på marker som tillhört gården Tinnerö.
Gården Tinnerö, som då var en by, är känd sedan 1300-talet. På 1600-talet tillhörde Tinnerö sannolikt Linköpings Kungsgård.
År 1703 bytte greve Carl Piper, ägare till Sturefors gods, till sig Tinnerö från Kronan. Fastigheten har även kallats för Tinnerö ängar, syftande på att den fungerade som slåttermark för Sturefors gods. Arbetet på Tinnerö drevs länge under ledning av en rättare.
Sommaren 1904 samlade skogvaktare Skoglund, som då var en av Sturefors två skogvaktare, för sista gången skördefolk från alla hörn av Sturefors väldiga ägor för att under ett par veckor hålla slåtter på Tinnerö ängar. Höet förvarades sedan i Tinnerös många ängslador för att på vintern transporteras till Sturefors och andra av godsets ladugårdar.
Åren kring sekelskiftet 1900 förändrades så sakta driften på Tinnerö. 1893 uppfördes en ny ladugård. År 1909 stod den ännu bevarade stiliga rundlogen färdig. Den utgjorde då en tillbyggnad till ladugården. Den sistnämnda byggnaden revs på 1970-talet.
Efter första världskriget önskade dåvarande ägaren till Sturefors lägga ut Tinnerö på arrende. Då uppfördes såväl det nuvarande bostadshuset som magasinet. I mars 1920 tillträdde lantbrukaren Thure Svensson som gårdens första arrendator.
När han flyttade in på Tinnerö hade han och hans hustru Tekla fem barn. Under åren på Tinnerö fick de ytterligare fem barn. Bostadshusets bottenvåning bestod, förutom av hall, kök och ett kontorsrum, av förmak, sal och en jungfrukammare. I ovanvåningen fanns en hall och tre sovrum.
Tekla Svensson hade hjälp i hushållet av ett hembiträde och för arbetet med djur och marker anställdes flera statare och drängar. När Svensson våren 1940 avled 58 år gammal ägde han 34 kor, 18 kvigor, 2 tjurar, 4 kalvar, 2 svin och 40 höns. Dessutom hade han förutom 7 hästar även en traktor samt en Chevrolet av 1936 årsmodell.
Åren närmast efter Svenssons bortgång stod sterbhuset för arrendet. Från 1949 var Svenssons son Tage Bergehed arrendator. Han blev Tinnerös siste brukare och lämnade gården 1963.
Efter det att gården tillhört Sturefors under 260 år köpte staten 1962 tillbaka Tinnerö för att göra markerna till en del av det militära övningsområdet. Efter det att garnisonen lagts ned 1997 köpte Linköpings kommun 2001 gården.