Det nya landsbygdsprogrammet, som redovisar Sveriges planer för hur landsbygden ska utvecklas, löper från 2014 till och med 2020. Det består av stöd och ersättningar på 36,1 miljarder kronor som finansieras gemensamt av Sverige, drygt 20 miljarder, och resten av EU.
I landsbygdsprogrammet ingår miljöersättningar samt landsbygdsstöd. Men efter att ha granskat Sveriges beskrivning av de planerade satsningarna har EU-kommissionen ställt ett antal frågor till Sverige om innehållet.
– EU-kommissionen vill ha mer detaljer om åtgärderna och har vill nu ha svar på 330 frågor. Många handlar om miljö, djurskydd och djurhållning, sade landshövding Elisabeth Nilsson nyligen till Corren.
Regeringens landsbygdsdepartement håller på att svara på frågorna och beräknas vara klart med det jobbet i slutet av november. Då kommer det kompletterade landsbygdsprogrammet att skickas tillbaka till EU-kommissionen som ska granska det på nytt. I allra bästa fall kan programmet godkännas under våren 2015. Vilket är en försening på ett halvår. I värsta fall kan förslaget ifrågasättas igen och leda till nya frågor.
På lokal nivå i Östergötland ställer det här till bekymmer. Ersättningar för landsbygdsinvesteringar måste först godkännas och betalas sedan ut i efterskott. Lantbrukare som vill satsa på ny verksamhet eller investera i den befintliga måste nu göra det på egen risk utan att veta om och när de kommer att få stödet. Detsamma gäller för byalag och föreningar som vill bygga ut bredband.
– För företag och lantbrukare som nu har en idé är det svårt att veta när de kan dra i gång för att realisera den. Vi på länsstyrelsen kan inte heller lova något eller börja handlägga deras ärende eller ge dem råd. Så länge programmet inte är godkänt är det svårt att veta vilka krav ställs för att kunna få stöd, säger Jonas Källming, lantbruksdirektör på länsstyrelsen.
Länsstyrelsen i Östergötland beviljar ungefär 700 miljoner kronor om året i gårdsstöd och miljöersättningar till drygt 3 500 lantbrukare, medan det är mellan 200 och 300 företag som får dela på knappt 100 miljoner kronor i landsbygdsstöd. Jonas Källming oroas inte för gårds-stödet eftersom det ligger utanför landbygdsprogrammet även om det blir flera nyheter i det stödet nästa år.
Större osäkerhet råder när det gäller landsbygdsstödet. Den var den förra regeringen som formulerade landsbygdsprogrammet som nu den nya regeringen måste förklara och komplettera.
På regional nivå måste varje län arbeta fram en handlingsplan för hur landsbygdsinvesteringarna ska prioriteras.
– Landsbygdsprogrammet visar vad Sverige vill, men vi i länet måste själva diskutera hur vi ska prioritera regionalt. Det arbetet pågår också, säger Jonas Källming.
I det regionala arbetet deltar LRF, Hushållningssällskapet, Östsam, Hela Sverige ska leva, länsstyrelsen med flera. Peter Borring, Östergötlands LRF-ordförande, är djupt engagerad i diskussionerna.
– Vi har prioriterat stöd till företagande i skärgården samt till bönder med betesgående djur. Men vi har också kommit fram till att detta inte kan vara så viktigt att vissa andra områden missgynnas. Vi anser också att även om ekologisk produktion är viktig kan inte detta vara avgörande om en bonde ska få stöd eller inte, säger han.