Bland akademiens allra första aderton ledamöterna, som valdes in 1786, fanns författaren Gustaf Fredrik Gyllenborg. Han var född på majorsbostället Strömsbro i Bankekind, men flyttade redan som liten till Skenäs herrgård i Sörmland.
I de först invalda ingick dessutom såväl skalden Carl Gustaf af Leopold, elev vid Linköpings gymnasium i början av 1770-talet, som greve Axel von Fersen den äldre, byggherre till Ljungs slott.
Under sextio år från 1789 räknat hade innehavarna av stol nummer 5 alla anknytning till Linköping.
Först i raden var Magnus Lehnberg, som var biskop i Linköping från 1805 till sin bortgång 1808.
Efter Lehnberg valdes ärkebiskopen Jacob Lindblom in. Han var född på Blackebo i Skeda och studerade vid Linköpings gymnasium. Lindblom var biskop i Linköping åren 1786 till 1805.
Lindblom efterträddes på stol 5 av Carl von Rosenstein, biskop i Linköping mellan 1809 och 1819. När han i april 1819 valdes in i akademien var han utnämnd ärkebiskop men bodde ännu kvar i Linköpings biskopsgård.
Efter Rosenstein kom kemisten Jacob Berzelius, som var elev vid Linköpings gymnasium på 1790-talet, att inneha stol nummer 5. År 1840 valdes även den i Åsbo födde författaren PerDaniel Amadeus Atterbom in i akademien.
Från 1862 var den svenska parlamentarismens fader, Louis De Geer, ledamot i akademien. Han var född på Finspångs slott. Han var under sina skolår i Linköping inneboende i sysslomansgården på Ågatan 61.
Den fjärde Linköpingsbiskopen som suttit i Svenska akademin är Tor Andrae. Han tog studenten i Linköping 1903 och var biskop här från 1936 till sin bortgång 1947. Han hade dessförinnan varit professor i teologi. Andrae är den senast invalda i raden av de 27 präster som tillhört akademien. Den 2017 invalda Jayne Svenungsson är teolog, men inte prästvigd.
Bland andra östgötar i akademien återfinns teologiprofessorn Waldemar Rudin. Han var prästson från Östra Ryd och gymnasist i Linköping. År 1957 blev Norrköpingssonen Olle Hedberg ledamot i akademien. Sedan 1920-talet bodde han utanför Kisa. Vidare föddes den tidigare ledamoten Kerstin Ekman i Finspång.
Akademiledamoten Torgny Lindgren har bott såväl i Kindabygden som i Linköping. Lägg därtill att Verner von Heidenstam bodde på Naddö vid Vadstena när han 1912 valdes in i akademien.
Den i dag minst kände av Katedralskolans representanter i akademien är nog skalden Johan Stenhammar som 28 år gammal 1797valdes in i akademien. När han dog var han utnämnd till lektor i grekiska i Linköping.
Även den skandalomsusade Hening Hamilton, landshövding i Östergötland på 1850-talet, satt under några år i akademien.
Källa: Bo Svensén, ”De Aderton. Svenska Akademiens ledamöter under 200 år”.Har du frågor om Linköping förr? Skicka dem till Johan Rödin, Corren, 581 89, Linköping. Eller mejla johan.rodin@corren.se. Frågorna vidarebefordras till Gunnar Elfström.