Operationssalar på US står oanvända – trots långa köer

Patienter i Region Östergötland har bland de längsta väntetiderna i Sverige för att få operationstider. Samtidigt står flera operationssalar på US oanvända och en anställd varnar att arbetstempot har sjunkit: "Det som händer just nu är väldigt allvarligt."

Kim, som arbetar på operationsavdelningen, säger att stämningen i hela arbetsgruppen har blivit sämre de senaste åren. Kollegorna är stressade och det uppstår fler konflikter. "Man blir arg och ledsen och det tar bort arbetsglädjen. Det är många som mår dåligt. Man hör från kollegor att de älskar sitt yrke och sina patienter men att man är ledsen på organisationen."

Kim, som arbetar på operationsavdelningen, säger att stämningen i hela arbetsgruppen har blivit sämre de senaste åren. Kollegorna är stressade och det uppstår fler konflikter. "Man blir arg och ledsen och det tar bort arbetsglädjen. Det är många som mår dåligt. Man hör från kollegor att de älskar sitt yrke och sina patienter men att man är ledsen på organisationen."

Foto: Victor Bomgren

Linköping2023-12-26 05:00

Väntetiden för cancerpatienter i Östergötland är bland de längsta i hela Sverige. I länet får 28 procent av patienterna vård i enlighet med den vårdplan som satts av regeringen. Målet är att regionen ska klara av att ge 80 procent av patienterna i tid enligt vårdplanen.

Samtidigt som patienter får vänta står flera operationssalar på US oanvända.

På det som kallas Centraloperation finns 22 operationssalar. Av dem är tre undantagna för specifika och ovanliga operationer. Men av de 19 salar som finns tillgängliga dagligen står flera tomma varje dag.

– Nu ligger vi på ungefär 15-16 använda salar per dag. Det är 80 procent av det vi kallar idealläget. I vårt önskeläge är målet att ha öppet 19 salar. Men det har vi aldrig haft under alla dagar i veckan, säger Lina De Geer som är verksamhetschef för operationsavdelningen.

– Men om man räknar på antalet minuter som patienter opereras i de här salarna så är det antalet minuter 85 procent av idealläget. Så de är väl utnyttjade. Sen har vi flyttat många av de operationer som vi tidigare gjorde på centraloperation till andra delar av verksamheten och görs nu på andra platser.

Vad krävs för att kunna ha öppet alla 19 salar?

– Vi behöver ha rätt kompetenser. Vi har ett stort beroende av specialistutbildad personal, för de stora operationer som vi gör här. Men sådana personer dyker inte bara upp, utan vi anställer grundutbildad personal och sedan vidareutbildar vi dem. Det är stor konkurrens om specialistutbildad personal i hela landet.

– Men det handlar också om att det finns möjlighet att ta hand om patienterna i hela kedjan, att det finns vårdplatser till exempel.

Är det realistiskt att ni kan nå upp till att använda de 19 salarna?

– Det är vår målsättning, absolut.

Precis vilken effekt det skulle ha på köerna om alla salarna användes kan De Geer inte svara på.

– Men det är klart att det är naturligt att om fler blev opererade så skulle köer kortas.

undefined
"Som chef har man det yttersta ansvaret för arbetsmiljön och verksamhetens kvalitet, så är det ju", säger verksamhetschefen Lina De Geer.

En anställd på operationsavdelningen varnar samtidigt för att arbetstempot på avdelningen har gått ner.

– Det som händer just nu är väldigt allvarligt. Operationsverksamheten går på halvfart. Man kan inte ha öppet alla operationssalar och det finns jättemånga patienter. Ute på avdelningarna är man förtvivlade för att cancerpatienter får vänta. 

Personen som vi har pratat med vill vara anonym. Vi kallar hen för "Kim".

– Jag önskar att jag kunde gå ut och berätta om det här med mitt namn. Men det finns en tystnadskultur och man blir bestraffad på olika sätt om man pratar med media. Det blir en hetsjakt.

undefined
Kim, som arbetar på operationsavdelningen, säger att stämningen i hela arbetsgruppen har blivit sämre de senaste åren. Kollegorna är stressade och det uppstår fler konflikter. "Man blir arg och ledsen och det tar bort arbetsglädjen. Det är många som mår dåligt. Man hör från kollegor att de älskar sitt yrke och sina patienter men att man är ledsen på organisationen."

Enligt Kim beror de långa köerna på att erfaren personal slutar och ny, oerfaren personal kommer in. Då går arbetet långsammare och färre patienter hinns med.

– Säg att man ska ta hand om fyra personer med cancer under en dag. Eftersom det är så många oerfarna i personalen så hinner vi bara med tre av dem. Då får kirurgen gå och säga till den fjärde att den får vänta till ett annat tillfälle, och då växer köerna.

Och tidigare hann ni med den där fjärde?

– Ja, absolut. När det är välbemannat och det finns kompetens på alla områden så rullar jobbet på och allt går snabbare.

– Att få vänta påverkar patienten väldigt mycket och det kan ju vara väldigt allvarligt, särskilt om det är cancer och man ska bli av med en tumör till exempel. Förutom smärta och oro hos patienten förlängs också sjukskrivningar och en större kedja av konsekvenser uppstår. Patienterna är de stora förlorarna i allt det här.

Varför slutar dina erfarna kollegor?

– Ledningen säger att det är ett naturligt bortfall. Men jag vet att folk slutar på grund av ett stort missnöje. Den stora anledningen är det dåliga klimatet på arbetsplatsen, hur ledningen tar hand om personalen.

Bör man som östgöte vara orolig om man står inför en operation?

– Händer något och du behöver hjälp akut, då får du det. Det är värre med typen av operationer som man får vänta på. Om man sitter hemma och väntar på att få en ny knäprotes och det tar ett halvår längre än det hade behövt. Eller i värsta fall, om man väntar på att få ta bort en förändring i huden och det visar sig när man väl får komma att det har utvecklats metastaser. Tidsfaktorn kan ju vara helt avgörande i sådana fall.

undefined
Verksamhetschefen Lina De Geer säger att utvecklingen på operationsavdelningen är på väg åt rätt håll: "Men vi har stora utmaningar kvar, som vi delar med hela vården."

Verksamhetschef Lina De Geer säger att hon känner till att det finns problem på operationsavdelningen.

– Ingen är obekant med att vården har utmaningar, när det gäller tillgången på personal och de ökande behoven i befolkningen. Det hör vi om från alla verksamheter inom vården, och vi har dem också.

Upplever du att erfaren personal slutar i högre grad? 

– Det finns alltid en rörlighet bland personalen, som är olika stor över tid. Några slutar, det finns pensionsavgångar och det kommer nya från utbildningarna. Om vi går tillbaka till pandemin, då var det nästan ingen rörlighet. Då var det ingen som slutade och ingen som började, alla var där de var. Sen under åren efter det så har det varit ganska stor omsättning på personal. Och nu är det mindre rörlighet igen. Jag skulle inte säga att rörligheten på personalen har varit extraordinär. Vi är fler anställda nu än vad vi var för ett år sedan.

Går arbetstempot ner när det är många nya i personalen?

– Det stämmer att det opereras färre patienter per dag på operationsavdelningen på US. Men det har mer att göra med att typen av operationer som görs på US har förändrats. De operationer som vi gör är större och mer komplicerade. De enklare operationerna som vi tidigare gjorde gör man i högre grad på andra platser i verksamheten nu.

Så du ser inte det som en förklaring till det att arbetet går långsammare? 

– Nej, det gör jag faktiskt inte. Det handlar mer om att den typen av kirurgi som vi gör är mycket större, komplicerade och tar mer tid.

Den anställde som vi har pratat med talar om missnöje och motsättningar bland personalen. Vad säger du när du hör om det?

– Det är klart att jag blir ledsen att höra det. Men jag känner inte igen bilden.

Finns det anledning till oro för personer som står inför en operation?

– Det stämmer att köerna är långa. Många patienter väntar och det är långa väntetider för vissa operationer och det är beklagligt. Det är sorgligt för de patienter som lider och väntar i köerna. Men det finns också operationer där vi i Östergötland har kortare väntetider än i andra regioner. Så det är lite blandat det där med väntetiderna.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!