Sommaren 1930 köpte Folkets Husföreningen den Huitfeldtska gården på Ågatan 57. Den fungerade som Folkets Hus fram till 1950 när byggnaden plockades ned för att återuppföras i Gamla Linköping. Foto från 1929.
Vår stad
År 1899 hyrde föreningen den så kallade Wernerska trädgården, ett nöjesetablissemang som låg i kvarteret Bonden vilket omges av Hamn-, Kungs-, Snickare- och Ågatorna.
Det var den från Malmen 1867 till Wernerska trädgården flyttade gamla officerssalongen som blev Linköpings första Folkets Hus. Dessutom disponerade föreningen den stora trädgården som omgav byggnaden.
Där fanns bland annat en friluftsscen på vilken en rad av arbetarrörelsens portalfigurer såsom Fabian Månsson, Kata Dalström och Hinke Bergegren kom att framträda. Efter en hyrestvist tvingades föreningen 1909 lämna den Wernerska trädgården.
I slutet av 1918 köpte föreningen fastigheten på Kungsgatan 17 i syfte att där skapa lokaler för arbetarrörelsen. Redan året därpå såldes dock den byggnaden eftersom föreningen beslutat att i stället satsa på att skapa en Folkets park. Denna den första Folkets Husföreningen ombildades några år senare till en Folkets park-förening.
Under åren 1899–1909 hyrde Folkets Husförningen Wernerska trädgården i kvarteret Bonden. Fotot visar en 1 majdemonstration i början av 1900-talet.
Sommaren 1927 bildades en ny Folkets Hus-förening. Då hade en rad fackföreningar under några år varje vecka avsatt 10 öre per medlem till en husbyggnadsfond. Sommaren 1930 köpte den nya föreningen den Huitfeldtska gården på Ågatan 57. Eftersom ägarna inte ville sälja till arbetarrörelsen så skedde köpet via en bulvan. Priset var 55 000 kronor. Föreningens egna kapital var då cirka 40 000.
Hösten 1918 köpte Folkets Husföreningen fastigheten på Kungsgatan 17 för att där skapa lokaler för arbetarrörelsens behov. Den såldes 1919 när föreningen beslutat att satsa på att skapa Folkets Park.
Redan hösten 1930 inleddes reparationerna av byggnaden. Då installerades bland annat centralvärme. År 1937 fick arkitekten Axel Brunskog i uppdrag att skissa på hur en Folkets Husbyggnad skulle kunna utformas på tomten. Förslaget blev snabbt inaktuellt eftersom föreningen, med tillträde den 1 januari 1938, köpte granntomten, det vill säga den så kallade Pusslunden.
Den 17 januari 1951 inleddes grundgrävningen för Folkets Hus. Hösten samma år pågick arbetena med källarvåningen.
För att möjliggöra byggandet av Folkets Hus lät staden 1939 ta fram en stadsplan, vilken staten dock vägrade att fastställa. Då, 1941, vände sig föreningen till den välkände stockholmsarkitekten Sven Markelius. Med bistånd av sin unge medarbetare Bengt Lindroos tog Markelius fram ritningar till Folkets Hus. Med utgångspunkt från det förslaget tog staden därefter fram en ny stadsplan, vilken fastställdes 1946.
På grund av svårigheter att erhålla alla de behövliga tillstånden drog byggstarten ut på tiden. Det första spadtaget togs inte förrän den 17 januari 1951. Markelius hade då reviderat ritningarna i flera omgångar. De slutgiltiga handlingarna är daterade 1950.
Fortsättning följer nästa lördag.