Skäggetorpsskolan från ovan. På torsdag går de sista högstadieeleverna ut.
– Jag blir orolig för är att vi inte ger mottagande skolor möjlighet att klara det nya uppdraget samtidigt som de ska klara den vanliga undervisningen, säger Elias Aguirre (S), vice ordförande i barn- och ungdomsnämnden.
Den 10 juni upphör Skäggetorpsskolan: högstadiet stängs, skolan byter namn till Ulleviskolan och blir en skola för elever i förskoleklass upp till sexan. Syftet: Att högstadieeleverna ska hamna på skolor med fler barn med svenska som modersmål, för integration och för att bli starkare i svenska så att de kan höja sina betyg.
Efter den färska rapporten om Vivallaskolan i Örebro, där stängningen och omfördelningen av eleverna delvis har misslyckats, tycker Aguirre att Linköpings kommun måste vara beredd med mer pengar.
– Jag ser att man har jobbat med förberedelser inför mottagandet på de nya skolorna. Men det finns inte resursförstärkning för till exempel systemet med två lärare i klasserna, säger Elias Aguirre.
Han oroas av Örebro-lärarnas och forskarnas berättelser om vad som gick snett när Vivallaskolans elever flyttades.
– De sa att de var naiva när de trodde att det skulle fungera utan extra resurser. Alla skulle förlora på om det blir en sådan diskussion i Linköping, om det blir kritik mot att skolor inte klarar av uppdraget med de elever som redan går på skolorna, säger Elias Aguirre.
Har du hört sådana farhågor, att de nya eleverna skulle stjäla resurser på skolorna där de hamnar?
– Ja, jag har hört det, det finns den typen av oro, vi ska inte sticka under stol med det. Vi behöver göra insatser så att de farhågorna kommer på skam.
Erik Östman (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, är dock inte oroad över skolornas resurser. Han understryker att varje elev ”tar med sig” en skolpeng till den skola där eleven studerar, och för elever med invandrarbakgrund eller från socioekonomiskt utsatta områden utgår ytterligare stöd.
Medan Elias Aguirre (S) oroas över att det stödet blir för litet för att räcka till något bra när eleverna och stödpengarna sprids ut på de tiotalet mottagande skolorna, anser Erik Östman att det är just spridningen som är bra.
– Det var ju ett av syftena med hela förändringen, att inte så många elever med tuff skolsituation ska vara samlade på en skola. De mottagande skolorna är inte ovana att arbeta med frågan heller, säger Erik Östman.
Hur kommer du och ni i nämnden att följa hur det går för eleverna och skolorna, vad som blir konsekvenserna av ert beslut?
– Mycket handlar om skolornas praktiska arbete nu, det blir en fråga för rektorer och personal. Men vi kommer att få fortsatta rapporter om utvecklingen.
Elias Aguirre (S) säger dock att oppositionen inte är nöjd med situationen och kommer att lyfta frågan om mer pengar till skolorna på barn- och ungdomsnämndens sammanträde i juni och driva frågan vidare i höst.
Fler skolor i Linköping är kraftigt segregerade. Exempelvis F-6-skolorna i Skäggetorp och Bäckskolan i stadsdelen Berga. Men det är ändå inte aktuellt att stänga fler skolor i syfte att bryta segregation, enligt ordförande Erik Östman.
– Skäggetorpsskolan har varit speciell, man har börjat där i förskoleklass och stannat där tills man slutat nian. På de andra skolorna lämnar man när man slutar sexan och kommer till andra högstadier, säger han.