Blodigeln har röda strimmor och en ljus undersida, till skillnad frÄn hÀstigeln som Àr helsvart.
Det finns bara ett tiotal fynd av blodigel i Ăstergötland sedan tidigare, men för nĂ„gra veckor sedan hittade Tommy Karlsson ett nytt exemplar i en liten skogsgöl utanför Ulrika.
â I Sverige vet vi vĂ€ldigt lite om förekomsten. Blodigeln kan vara förbisedd och finnas pĂ„ betydligt fler platser Ă€n vad vi tror. Den sĂ€gs vara bunden till nĂ€ringsrika vatten, men den verkar kunna finnas i andra miljöer ocksĂ„, sĂ€ger Tommy Karlsson.
Blodigeln söker sig aktivt till mÀnniskor och andra dÀggdjur för att suga blod.
â Det mĂ€rker man om man gĂ„r i strandkanten och plaskar. DĂ„ kommer dom simmande, berĂ€ttar Tommy Karlsson.
MÄnga verkar tro att blodigeln Àr farlig. Kan du slÄ hÄl pÄ den myten?
â Den Ă€r inte farlig pĂ„ nĂ„got sĂ€tt. Den suger ju bara en vĂ€ldigt liten mĂ€ngd blod Ă€ven om det kan fortsĂ€tta blöda i sĂ„ret pĂ„ grund av det antikoagulerande Ă€mnet som finns i igelns kropp. DĂ€remot kan det kĂ€nnas obehagligt att fĂ„ den pĂ„ sig, det har jag förstĂ„else för.
Tommy Karlsson kommer i nĂ€rtid att leta i flera gölar runt Ulrika för att fĂ„ en uppfattning om blodigeln Ă€r vanligare Ă€n vad man hittills kĂ€nt till. De starkaste fĂ€stena i Sverige Ă€r annars pĂ„ Ăland och Gotland samt i Uppland och i SkĂ„ne.
â Det verkar Ă€ndĂ„ som att den Ă€r ganska ovanlig. Jag har sjĂ€lv aldrig rĂ„kat ut för att bli biten trots att jag badat i mĂ„nga skogssjöar genom Ă„ren. Risken Ă€r liten.
Hur ska man göra om man trots allt fÄr en blodigel pÄ sig?
â Ett gammalt knep som funkar bra Ă€r att lĂ€gga salt pĂ„ den, den brukar slĂ€ppa dĂ„.
Tommy Karlsson vill gÀrna fÄ in fler rapporter, exempelvis via artportalen.se. Till skillnad frÄn den liknande hÀstigeln har blodigeln röda strimmor pÄ ryggen och Àr ljusare pÄ undersidan.
â Har den satt sig fast och suger blod kan man vara sĂ€ker pĂ„ att det Ă€r blodigel. Det finns ingen annan igel som gör sĂ„.
Blodigeln har lÀnge anvÀnts i medicinskt syfte och för hundra Är sedan kunde man köpa blodiglar pÄ svenska apotek. Man trodde förr i tiden att det gick att suga ut "det sjuka" ur kroppen.
PÄ senare Är har blodigeln gjort comeback i den svenska sjukvÄrden och SkÄnes universitetssjukhus har anvÀnt blodiglar för att fÄ fart pÄ blodcirkulationen i Äterbesatta avklippta fingrar.