ÖB i exklusiv intervju: "Nu behöver vi komma loss"

Det svenska försvaret rustar upp. På kort tid ska fem nya regementen och en ny flygflottilj etableras. Vi träffade överbefälhavaren Micael Bydén på Malmen för att höra hur upprustningen går.

Micael Bydén säger att Försvarsmakten måste frigöra sig från gamla sätt att jobba.

Micael Bydén säger att Försvarsmakten måste frigöra sig från gamla sätt att jobba.

Foto: Victor Bomgren

Linköping2021-09-23 18:00

Efter en lång period av neddragningar och fokus på internationella insatser har Försvarsmakten ändrat marschriktning. Försvarsbudgeten kommer att växa från 2020 med nästan 29 miljarder kronor till 89 miljarder kronor 2025. Tyngdpunkten ligger på armén som ska finnas i hela Sverige.

I veckan besökte överbefälhavaren Micael Bydén Malmen för att träffa förbandschefer från södra Sverige. Den 57-årige generalen har varit ÖB sedan 2015 efter att tidigare bland annat ha varit chef för helikopterflottiljen och flygvapenchef. Bydén har även ett förflutet som Viggen-pilot. 

undefined
Micael Bydén säger att Försvarsmakten måste frigöra sig från gamla sätt att jobba.

Vad säger du till dina förbandschefer?

– Jag pratar om tillväxt, de möjligheter det ger men också de utmaningar vi har. Men framför allt lyssnar jag på dem. De får ofiltrerat ge sin bild och jag får höra hur de egentligen har det där ute. Förbandscheferna får ta i just nu. 

Försvaret håller på och rustar upp från en ganska låg nivå till en betydligt skarpare nivå. Vad är det som händer i Försvarsmakten?

– Vi fick ett nytt försvarsbeslut 2020 för perioden 2021-2025 om ger oss helt andra förutsättningar. Framför allt handlar det om en utökad ekonomi, men vi växer också personellt och det är ny materiel på väg in. Då måste man komma ihåg var vi kommer ifrån, det var decennier av neddragningar och reduktioner, säger Micael Bydén och fortsätter: 

– Nu behöver vi komma loss, det behöver gå snabbare i många skeden. Vi behöver fila på våra arbetssätt. Det är mycket en mental resa som vi gör. 

Hur mycket bättre kommer Försvarsmakten att bli om några år?

– Försvarsmakten är väldigt bra i dag, jämfört med när vi klev in i förra försvarsbeslutet 2016. Nu ska vi ta ytterligare steg. Det fina nu är att vi har en plan, vi har tydliga ambitioner, vi har tydliga krav och dessutom har vi en plan som är i balans med ekonomin. 

– Det tar tid att bygga våra förmågor. Vi utbildar personal från början, vi förbandsätter, vi ska bygga nya kaserner. Vi är väl rustade i dag, men vi kommer att bli mer uthålliga. 

Hur ska helikopterflottiljen utvecklas de kommande åren?

– De ska fortsätta på inslagen väg med de nya helikoptersystemen, med mycket tydliga uppdrag för insatser här hemma och insatser utomlands. Man ska stödja alla stridskrafter och försvarsgrenar här hemma. Riktningen för helikopterflottiljen ligger fast. 

Vad är de stora utmaningarna för Försvarsmakten när myndigheten växer så mycket?

– Vi kan inte rekrytera alla personalkategorier från gatan, utan vi behöver nu se till att vara noggranna med rekryteringen. Vi ska vinnlägga oss om att behålla de personer som vi har. Sedan måste vi frigöra oss från gamla sätt att jobba till någonting nytt. Att vi vågar släppa taget. 

undefined
Överbefälhavaren Micael Bydén hälsas välkommen av överste Mats Antonson, chef för helikopterflottiljen på Malmen.

Överbefälhavaren är tydlig med att det är utvecklingen i omvärlden som har gjort att Försvarsmakten måste växa. 

– Den riktigt stora utmaningen är omvärldsutvecklingen. Det skakar om rätt rejält, oavsett om vi tittar långt borta eller nära. Vi måste vara väldigt vaksamma och beredda att agera här och nu. 

Vad säger du till en ung kvinna eller man som står i begrepp att välja yrke, varför ska de söka sig till Försvarsmakten?

– Om man är ung i dag och vill göra skillnad, oavsett vad man är intresserad av att göra, så finns jobbet i vår organisation. Man kan vara ekonom, statsvetare, jurist eller ingenjör. Vill man fortsätta efter värnplikten som militärt anställd, då finns den möjligheten. 

undefined
Sverige och Finland har ett omfattande försvarssamarbete. ÖB Micael Bydén ser fördelar om Finland skulle välja att köpa Gripen-plan.

Saab vill sälja stridsflygplanet Gripen till Finland. Skulle det ha någon betydelse för det svenska försvaret om även Finland väljer att köpa den nya Gripen-versionen?

– Svensk säkerhetspolitik bygger på samarbete med andra. Vi skapar säkerhet i samarbete med en rad länder och organisationer. Finland sticker ut. Finland är det land där vi har tagit det militära samarbetet allra längst. Vi skulle i dag kunna agera i en situation bortom fredstid om vi får de politiska besluten. Så långt har vi kommit, inte bara i planering, utan vi jobbar så nära, säger Bydén och fortsätter: 

– Vi har byggt tillit och förtroende. Det är klart att alla typer av gemensamma anskaffningar gör att vi kan jobba ändå närmare. Det är klart att anskaffningen av ett stridsflygsystem som är tillverkat och utvecklat i Sverige, som vi tillsammans skulle kunna utveckla vidare, det skulle få en positiv effekt.

Hur är det vara ÖB i det här läget, är det slitsamt?

– Det är inte särskilt svårt att motivera sig att gå till jobbet, kan jag säga. Jag har hela min karriär i Försvarsmakten, i andra tider där vi hade tid men en bristande ekonomi. Nu är ekonomin på plats, men tiden är begränsad. När jag lyssnar på förbandscheferna så har de en fantastisk inställning, man vill mer trots att jag ställer extremt höga krav på dem. Det går riktigt bra i produktionen. Vi får fin återkoppling från de värnpliktiga, vi fyller våra utbildningsplatser och vi når våra måltal. Det är otroligt motiverande. Jag är glad varje dag. 

Det låter inte som du vill byta jobb?

– Om jag kunde byta jobb med de yngre, så att jag kunde göra resan igen, då skulle jag göra det direkt. Men annars byter jag inte bort det. 

Micael Bydén är klädd i den svenska kamouflage-uniformen, M 90. På bröstet har han fyra stjärnor. Kängorna är putsade. 

Putsar du kängorna själv?

– Ja, det gör jag. Jag får hjälp med mycket, men kängorna putsar jag själv. 

Nya regementen invigs

Den 24 september invigs Norrlands dragonregemente, K 4, i Arvidsjaur. Därefter på tur står Älvsborgs amfibieregemente, Amf 4, i Göteborg den 1 oktober, Upplands flygflottilj, F 16, i Uppsala den 14 oktober, Dalregementet, I 13, i Falun den 23 oktober och Västernorrlands regemente, I 21, i Sollefteå/Östersund den 16 januari nästa år. I Kristinehamn pågår förberedelser för etableringen av Bergslagens artilleriregemente, A  9.

Källa: Försvarsmakten 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!