Vid Gärstadverket planeras både en sorteringsanläggning och insamling av koldioxid.
2018 gjorde Tekniska verken ett resultat på 833 miljoner kronor efter finansiella poster. Det vinstrekordet har stått sig några år, men 2022 slog det kommunala bolaget till med prick 1 000 miljoner kronor.
Huvudförklaringen till vinstökningen är det höga elpriset. Spotpriset låg under 2022 på i snitt 1,37 kr/kWh, att jämföra med 0,67 året innan. Tekniska verken producerar el i sina kraftvärmeverk, men också med sol-, vind- och vattenkraft.
– Jag är jättestolt över resultatet. Mycket beror på det fina arbete som personalen utfört under många år, där man sett till att alla anläggningar är i ett väldigt bra skick. Det gör att vi kunnat utnyttja anläggningarna fullt ut hela året, utan avbrott, säger Tekniska verkens vd Charlotta Sund.
Tidigare har Tekniska verken delat ut 187 miljoner kronor om året till det kommunala moderbolaget Stadshus AB. Men efter ett politiskt beslut är det nu 30 procent av vinsten som gäller – vilket för 2022 innebär 300 miljoner kronor.
– Det känns jättebra att kunna dela ut till ägaren och i förlängningen till invånarna, säger Charlotta Sund.
Enligt Sund levererade alla bolag inom Tekniska verken positiva resultat – utom Bixia. I likhet med många andra elhandelsbolag fick Bixia problem när elpriserna skenade, samtidigt som man satt fast i långa avtal med lägre priser. Bixia gjorde 2022 preliminärt en förlust på 89 miljoner kronor.
– Men mot slutet av 2022 och i början av 2023 ser vi en vändning. De tre senaste månaderna har Bixia gått med vinst, kommenterar Sund.
Så 2023 kommer Bixia att tjäna pengar?
– Ja, det är ett krav. Vi kan inte ha en verksamhet som inte bär sig. Sedan är elhandel i sig ingen verksamhet som levererar stora överskott. Det är små marginaler.
I höstas pekade Tekniska verkens prognos på att 2023 skulle bli ett ännu bättre år, med en vinst på hela 1,5 miljarder kronor. Riktigt så bra ser det nu inte ut att bli.
– Om vi slår 2022 är svårt att säga. I dagsläget ser det inte jättelovande ut, eftersom året har börjat med två varma månader och elpriset har gått ner, säger Charlotta Sund.
Det måste vara svårt att göra en budget när elpriset gör att resultatet kan slå en halv miljard upp och ner?
– Ja, jag skulle säga att det till och med kan slå ännu mer än så. Vi arbetar mycket med omvärldsanalys, men vårt resultat är alltmer beroende av elpriset och det kommer att innebära kraftiga svängningar i resultatet.
Tekniska verken investerade för 1,2 miljarder kronor under 2022, bland annat i vindkraftsparken i Sunne och i en fjärrvärmeackumulator i Lambohov.
2023 räknar företaget med ännu högre investeringsnivå, runt 1,6 miljarder kronor. Bland annat ska de tio nya vindkraftverken i Sunne monteras färdigt och tas i bruk före halvårsskiftet, efter en försening på grund av leveransproblem. En solcellspark ska byggas i Mjölby och fler är på gång.
Tekniska verken planerar också en kraftig utbyggnad av biogasanläggningen.
– Det blir nästan en fördubbling. Biogasen har fått ett kraftigt uppsving.
En sorteringsanläggning, som framför allt ska skilja bort plast från avfallet som eldas i Gärstad, väntas vara i bruk första halvåret 2024. Förstudier pågår också för att fånga in koldioxid, både i biogasanläggningen och i Gärstad.
– Det är viktigt inte bara ur klimat- och hållbarhetssynpunkt. Utsläppsrätterna blir allt dyrare, så det finns ett ekonomiskt incitament för oss, säger Charlotta Sund.