Porttornet är utmärkt på en karta från 1651.
I november började arbetet med att installera nya, gröna lyktstolpar på Borggården intill Linköpings slott.
Under tisdagen stötte grävmaskinisten plötsligt på stenar, tegel och murbruk.
I marken låg resterna av ett sydligt porttorn från 1500-talet.
Upptäckten är ett bevis på det arkeologerna länge anat.
– Vi gissade att det skulle finnas spår från den här tiden. Jag blev jätteglad, säger Ann-Charlott Feldt, arkeolog på Östergötlands museum.
Porttornet byggdes av Johan III, son till Gustav Vasa, som bodde i slottet under 1570- och 80-talen. Liksom sin far byggde han ut slottet – Johan III uppförde bland annat en ny våningsflygel utmed södra ringmuren.
En svag linje i fasaden skvallrar om var porttornet byggdes.
– Porttornet fungerade som en maffig entré in till slottet. Troligtvis kunde man rida in genom porten, säger Ann-Charlott Feldt och pekar på en urholkning ovanför valvet som vetter mot Borggården.
– I trästocken löpte kedjan till fällgallret som kunde hissas upp och ned. Tänk dig, som det i Robin Hood!
Porttornet är utmärkt på en karta från 1651.
År 1700 brann stora delar av staden, och däribland rådhuset med sin fängelselokal, ned. Vid det här laget var slottet övergivet och lite förfallet och delar av byggnaden togs i bruk som stadsarrest. De östra delarna av slottets flyglar gjordes om till fängelse och förblev så i 146 år.
I slutet av 1700-talet renoverades slottet och blev ämbetsbyggnad och residens för Östergötlands landshövdingar.
Ann-Charlott Feldt visar resterna av det gamla porttornet som Johan III lät bygga.
Men så till mysteriet.
I samband med att porttornet hittades fann arkeologerna även något annat.
En mur byggd av två skal av stora gråstenar där man fyllt mellanrummet med småsten, tegel och murbruk.
– Först trodde vi att det var grunden till porttornet. Men det stämmer inte i position. Vi vet inte vad det är.
Nu ska Ann-Charlott Feldt gå tillbaka till de 3000 murbruksprover som togs av slottet på 1990-talet.
Kan hon med hjälp av dessa förstå vad muren har varit för något?
– Kan det ha varit ett hus? Vi tror nämligen att det har legat en byggnad på den här platsen från Gustav Vasas tid.
Östergötlands museum har nu dokumenterat de nya fynden noga.
Nu återstår för Ann-Charlott Feldt, som till och från har arbetat med slottet sedan 1994, att försöka förstå än mer av slottets historia.
– Den här kåken är en trogen arbetskamrat som ständigt överraskar mig.
De äldsta delarna av Linköpings slott härstammar från 1100-talet och slottet är därmed Sveriges äldsta profana byggnad.