Peter Pinaitis har bryggt öl i garaget i många år. Nu bildar han och hustrun Anna Garagebryggeriet AB.
Det var en ungdomsresa till England som väckte Peter Pinaitis intresse för öl.
– Där fick jag ju se en helt annan ölkultur. Linköping var fantastiskt tråkigt på den tiden, det fanns inga pubar alls, säger han.
Redan på 1990-talet hade Peter och ett par vänner stora planer på att starta ett bryggeri. De planerna rann ut i sanden, men sedan dess har han varit en hängiven hembryggare. Peter var med och startade Linköpings Hembryggareförening och han har vunnit otaliga medaljer i ölbryggningstävlingar. Han har utbildat sig till öldomare och i bokhyllorna finns flera hundra böcker om öl.
En gång i veckan har vörten puttrat hemma hos Peter och hans fru Anna. Mest små tioliterssatser, för att kunna experimentera och förfina recepten.
– Jag har nog bryggt alla öltyper som finns och tävlat i alla klasser på SM, berättar Peter.
Nu är det dags att skala upp – eller ner, beroende på hur man ser det. I stället för en tiolitersbryggning i veckan siktar han nu på en 150-liters varje månad. Garaget har byggts om till bryggeri och ett betydligt större bryggverk håller på att trimmas in.
Provbryggningen är igång i det nyinredda garagebryggeriet.
Peter och Anna har startat ett aktiebolag och tanken är att framåt våren börja sälja öl till restauranger i Linköping.
Ska ni inte sälja på Systembolaget?
– Nej, då måste man brygga stora volymer på deras villkor. Det här är min hobby, inte mitt jobb. Jag drivs av hantverket, jag vill känna att jag är nära produkten. Att brygga på ett stort bryggeri känns helt ointressant för mig.
Independent – engelska för oberoende – är ett ord som Peter betonar flera gånger.
– Det där har jag med mig från punkåren på 1970-talet. Vi startade band, skrev fanzines, byggde en studio och startade eget skivbolag, Really Fast Records. Vi hjälpte andra band att ge ut skivor som banden sedan sålde själva. Att vara oberoende, det var hela grejen.
Musik är fortfarande ett stort intresse för Peter Pinaitis, som går på konserter och köper vinylskivor.
Men åter till ölen – vad har vi att se fram emot när försäljningen kommer igång?
– Det blir framför allt klassiska, europeiska öltyper. Tysk pilsner, bocköl och dunkel. Engelsk bitter. Kanske någon belgisk trippel. Jag vill inte hälla i en massa konstigheter i mina öl.
Dina favoriter bland köpeöl, om du får nämna två?
– Weltenburger Asam Bock; jag gillar verkligen tysk bocköl. Och så någon engelsk ale ... Jag säger Timothy Taylor, som alla andra.
Etiketter på bryggeriets kylskåp avslöjar förkärleken för tyskt öl.