I ett pilotprojekt genom Linköpings kommun har den ideella föreningen Naturbeteskött och ekonomiska föreningen Östgötamat sållat fram fyra gårdar, fem restauranger och fem butiker som kommer att ta in märkt kött från Linköpings gårdar. Det är inte helt enkelt, eftersom aktörerna ställer hög krav på köttet.
– Det betyder väldigt mycket att lokala gårdar, slakterier, butiker och restauranger börjar att diskutera vilka krav de ställer. Det har vi uppnått genom ett möte med flera av aktörerna, säger Anna Jamieson från Naturbeteskött.
För att få kallas naturbeteskött krävs att djuren gått ute på en hagmark som inte plöjts och såtts på 20 år under minst 50 procent av sitt betesperioden. Det kan vara strandängar, ekhagar eller skogsbeten som kan komma till användning.
– När man låter djuren beta permanenta gräsmarker upprätthåller man öppna landskap och biologisk mångfald. Men man behåller också mycket näring och koldioxid i marken. Gräsmarker som inte plöjs, gödslas, skördas och sås om på nytt minskar utsläppen. Permantenta gräsmarker minskar också risken för gödningsläckage i vattendrag, säger Louise Ridderström på Östgötamat.
Linköpings kommun satsar 130 000 kronor i projektet som pågått under hösten, med bland annat en förstudie. De gårdar som är med certifieras enligt IP Sigill Naturbeteskött och kommunen kommer även själv att beställa köttet till sina kök under en vecka i mars.
– Men det är inte bara offentlig verksamhet som behöver ta ansvar för att köpa närproducerat, bra kött. Det är viktigt att konsumenterna hittar till de produkterna och att man kanske väljer att minska sin köttkonsumtion. I stället för att köpa billigt kött, kan man äta mindre kött. Svenskarnas genomsnittliga proteinintag kan minska med cirka 25 procent och ändå nå upp till den dagliga rekommendationen, säger Louise Ridderström.
De restauranger som gått med i pilotprojektet är Stångs magasin, Stora hotellet, Vårdnäs stiftsgård, De Klomp, Konsert & kongress samt Johannes Kök.
Köksmästaren på Johannes, Hampus Dahlström, berättar att man tar in svenskt kött, men också mycket utländskt kött.
– Det är inte säkert att köttet blir bättre bara för att det är svenskt. Allt beror på kvaliteten och på hanteringen och hur länge köttet fått hänga. En stor produktion med 6 000–8 000 djur har bättre möjligheter att ta fram det bästa köttet än en gård med 200 djur. Vi tycker att vi har fått bra kontakt med slakteriet och med gårdarna i det här projektet. Efter helgerna kommer vi att åka ut och känna på djuren, det tillför en relation till råvarorna.
Påverkar det slutprodukten, på tallriken?
– Nej, inte alls. Där är det bara köttets kvalitet som räknas. Det kan tyvärr variera väldigt mycket och därför köper vi kött från hela världen, säger Hampus Dahlström.
Andreas Gustafsson och Henrik Carlsson på Siggantorps gård är glada över satsningen. Deras djur går bland annat på betesmarkerna i Tinnerös eklandskap utanför Linköpings stadskärna.
– Vi är ju förstås jätteglada över att man gör en sådan satsning och lyfter fram närproducerad mat. Vi har ju redan en Krav-certfiering. Det här innebär ännu en stämpel i certfieringsdjungeln. Det finns förstås miljövinster i att använda markerna som är nära oss till något, säger Andreas Gustafsson på Siggantorp.
... och Ica-handlaren Anders Skott tänker på ett liknande sätt:
– Vi gillar när det är lokalt producerat. Men givetvis måste det vara en prisbild som fungerar och så måste det finnas en efterfrågan. Vi jobbar redan med det här slakteriet sedan några år så vi vet att de kan sin sak. Men när det gäller naturbeteskött så kommer vi troligtvis inte hinna börja med det före storhelgerna, säger Anders Skott.