I augusti förra året beslutade Säkerhetspolisen att höja terrorhotnivån från en trea till en fyra på den femgradiga skalan. Det är mot den bakgrunden – i kombination med pågående gängkonflikter där sprängladdningar använts på flera håll i landet – som polisens agerande måste ses. 

Den 11 juni beslutade polisen att spärra av ett område runt domstolsbyggnaden i Linköping. Anledningen var att en resväska placerats på baksidan av byggnaden. 

Polisen kallade in nationella bombskyddet. Vid lunchtid blåstes faran över. Bedömningen var att väskan inte innehöll något farligt. 

Den 27 juni var det dags igen. På eftermiddagen hittades ett misstänkt farligt föremål vid Linköpings resecentrum. Ännu en gång spärrade polisen av ett stort område och nationella bombskyddet kallades till Linköping. Det visade sig senare att föremålet var ofarligt.  

På onsdagen fick Linköpingsborna finna sig i att en stor del av de centrala delarna av staden spärrades av. Strax efter klockan 16.00 fick polisen larm om att ett misstänkt farligt föremål hittats i en cykelkorg på Trädgårdstorget. 

Även denna gång kallades nationella bombskyddet till Linköping. Vid 19-tiden meddelades dessutom att ett misstänkt farligt föremål hittats på Slöjdgatan i Vasastan. Efter fem timmar kunde polisen meddela att inget av de upphittade föremålen var farliga. Föremålet på Trädgårdstorget visade sig vara en skokartong. 

Ann-Christine Rehnström är lokalpolisområdeschef i Linköping. Vi bad henne svara på frågor kring det stora polispådraget. 

I det här fallet handlade det om en skokartong som låg i en cykelkorg mitt i stan, i närheten av en skobutik. Vad var det egentligen som talade för att det här skulle vara något farligt? 

– Det är riktigt att det var en kartong. Men bredvid kartongen stod en elcykel som gav ifrån sig ett tickande ljud. Det var någon form av lås som avger ljud. Det gjorde att vi misstänkte att det fanns ett farligt innehåll i kartongen. 

När ska man som allmänhet larma polisen? En skokartong eller termos kan man ju gå förbi utan att reagera.

– Allmänheten behöver inte ringa om påsar eller kartonger som ligger överallt. Men utöver att man kan reagera på föremål kan det också handla om hur föremålet är placerat, som att ett föremål till exempel står mitt ute på en gata. Det kan handla om saker som avviker från det normala. Det kan också handla om att man ser personer som avviker i sitt beteende, då ska man vara extra uppmärksam.  

I måndags skedde en detonation i Majelden. Var det därför polisen tog onsdagens larm på så stort allvar?

– Nej, jag skulle inte säga att det hör ihop. Mycket tyder på att det som small i Majelden var en smällare som lagts i en termos. Det är vår arbetshypotes. Med en termos förstärks effekten av smällaren. Det är fullt förståeligt att människor blev rädda. Men det blev inga fysiska skador eller skador på egendom. 

Hur tänker polisen när ett misstänkt farligt föremål hittas?

– Vi är fullt medvetna om att det får stora konsekvenser för allmänheten, kollektivtrafiken och säkert en hel del andra viktiga saker i samhället när vi spärrar av på det här sättet. Men det hindrar inte oss, som alltid tar det säkra före det osäkra. Motsatsen kan bli förödande, säger lokalpolisområdeschefen och fortsätter:  

– I och med den utveckling som vi har haft med termosbomber, kastrullbomber och andra sprängladdningar, som är delvis nya för oss, så gör det att både vi och allmänheten är mer uppmärksam på föremål och avvikande beteenden. Och det är jättebra. 

Spelar det även in att terrorhotnivån anses vara förhöjd?

– Ja, vi är mer på tårna än vad vi annars kanske är. Det är positivt att vi har poliser som på onsdagen gjorde en helt korrekt bedömning och tillkallade nationella bombskyddet. De kommer inte på allting, utan vi har alltid en dialog med nationella bombskyddet där vi skickar bilder för att de ska kunna göra en bedömning om det är något som de bör kontrollera eller inte, säger Rehnström.

Med tanke på hur ofta ni behöver hjälp av nationella bombskyddet, vore det inte bättre om polisregion Öst hade en egen bombgrupp?

– Det är klart att det skulle minska framkörningstiden, men ju fler föremål vi diskuterar med nationella bombskyddet desto större kunskap får de. Det finns en vinst med att samla den expertkunskapen på få ställen. Just nu ser jag ingen anledning till att vi skulle ha en sådan grupp i länet.