Nya tidens skolsköterska

Det fanns en tid när skolsköterskans arbete var att plåstra om och mäta längd och vikt.

Så är det inte längre.

Emma Herrlander Törnquist är nya tidens skolsköterska.

– Jag gör förstås sedvanliga hälsokontroller, men väldigt många elever kommer till mig bara för att prata. De har ett stort behov av det, när det är något som oroar dem i skolan, med kompisar, i hemmet. Det är många besök varje dag.

Vi sitter i Emmas arbetsrum på Rosendalsskolan i Skäggetorp.

Här möter personal och elever det nya Sveriges alla utmaningar varje dag.

Nästan alla elever på Rosendalsskolan har utländsk bakgrund vilket förstås påverkar Emmas arbete starkt.

– Vi har ett väldigt nära samarbete med elevernas föräldrar. Om högt och lågt. Ofta med hjälp av tolk. Språket gör det svårt att tala i telefon så de kommer ofta hit oanmälda när de har problem eller bara vill prata. Det kan handla om hemsituationen, skolan eller att de inte förstår systemet, att de behöver hjälp att förstå olika myndigheter.

Karin Lång har varit rektor på skolan sedan 2011.

– Tidigare placerades många nyanlända här för att de fanns mycket bostäder i Skäggetorp. Det gör det inte längre, nu är det enormt trångbott här. Vi har en mamma som bor i ett rum och kök med sina sju barn.

Emma fortsätter:

– I den miljön ska barn läsa läxan, gå och lägga sig i tid och sedan sova. Många av våra elever har jättesvårt med de enklaste grundförutsättningarna.

Karin och Emma brinner båda för sina arbeten, de gläds enormt varje gång de ser att det går bra för elever de arbetat med, likaväl som de sörjer när det går fel.

– När man möter gamla elever och ser att det kommer gå jättebra för dem i livet, då är det här jobbet så häftigt. Är man en liten, liten del av en sådan utveckling så är det värt allt, säger Karin.

– Sen är det tungt, riktigt tungt, när det går sämre. Då talar vi mycket med varandra och frågar oss vad vi kunde ha gjort annorlunda. När det går väldigt fel, och det blir droger och annat, då kan jag känna "Gör nåt drastiskt!", men det är inte så lätt alltid.

Emma:

– Det bästa scenariot i de fallen är om vi kan jobba tillsammans med familjen och göra en anmälan till socialtjänsten tillsammans med dem.

Karin och Emma är båda en del av skolans elevhälsoteam där många ärenden avhandlas.

Sådana finns på alla skolor, men Emmas roll som skolsköterska är speciell på en skola som Rosendalsskolan.

– För många familjer är jag deras första kontakt med sjukvård vilket gör att de konsulterar mig oftare än på många andra skolor. De tror jag är som en vårdcentral, menar Emma.

– Det mesta handlar om konflikter och oro. Kränkningar. Man kan ofta se mönster hos de barn som kommer ofta, det kan bero på att eleven har svårt att tillgodogöra sig undervisningen eller far illa socialt. Med den nya skollagen så rapporterar vi många kränkningar till kommunen, men när vi mäter hur eleverna upplever tryggheten på skolan så känner de mycket trygghet. Min slutsats av det är att de känner sig lyssnade på.

– Den kan nog vara lite flytande. Men nu har vi i alla fall en en kurator på 50 procent, det hade vi inte när jag började här. Kuratorn är ett fint bollplank för mig. Jag tror många har lättare att komma till skolsköterskan, för många är kuratorn ett större steg att gå till.

Karin fyller i:

– Eleverna är bra på att berätta när något inte känns bra, de har lärt sig berätta för oss vuxna. Vi märker också att problemen ökar i samband med lov. Innan loven accelererar problemen. Den dagliga tryggheten bryts. I skolan finns mycket för eleverna att göra. Det finns inte alltid hemma. Många föräldrar vittnar också om att de är oroliga för området, men inte för skolan, så de är lugna när de vet att barnen är i skolan.

– Vi jobbar hårt med vår värdegrund, alla människors lika värde. När jag började här 2011 spelade eleverna fotboll kristna mot muslimer. Sanktionerat av vuxna. På den nivån var det. Nu arbetar vi mycket med Abrahams barns släktträd i klasserna, det som tydligt visar att judendomen kom först, sen kristendomen och sen islam. Då når vi ofta fram, när vi visar att vi alla kommer faktiskt ur samma religion, att gud heter olika i olika religioner, att det finns ingen anledning att kriga och bråka.

Emma deltar också i många lektioner, där fokus ofta ligger på skolans värdegrund, alla människor lika värde. De senaste åren har hon arbetat med "Mognad och livsutrymme", ett utbildningsmaterial på tolv lektioner som Länsstyrelsen i Östergötland har tagit fram till årskurs 5.

– Det handlar om barns rättigheter, mänskliga rättigheter, heder, könsstympning, pubertetsutveckling och frågor som ”Får man gifta sig med vem man vill?”. Det har varit väldigt bra så det kommer vi nog fortsätta med, säger Emma.

– På det här sättet har Emmas roll förändrats enormt, säger Karin. Tidigare var skolsköterskan aldrig med i verksamheten, då handlade det mest om omplåstring och att mäta elevernas tillväxt.

Jag följer med på en sådan lektion och det tar inte lång tid förrän diskussionen är i full gång i klassrummet.

Emma och läraren Petra Brodin går igenom artikel 2 i barnkonventionen: "Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras."

– Kan man vara svensk även om man kommer från ett annat land? frågar Petra.

– Nej, det går inte, svarar en pojke direkt.

– Man kan bli svensk medborgare, men man känner sig nog inte som svensk, säger en flicka.

– Jag kommer från Montenegro men jag känner mig som svensk, säger en pojke.

– Så är det, känslan är olika för olika människor, säger Emma.

Hon fortsätter:

– Vi har också talat om könsidentitet, att man kan vara född som tjej men känna sig som kille och tvärtom. Vad minns ni av det?

En pojke svarar:

– Vi såg en film där en kille sa "Den som säger att killar inte kan ha klänning är dum! Varför kan inte killar ha klänning?".

– Vad tycker du om det? frågar Emma.

– Jag passar inte i klänning, svarar pojken och bjuder klassen på ett skratt.

Jag lyssnar och tänker att eleverna i dag har diskussioner som jag själv aldrig hade i skolan på 70- och 80-talet.

De blir upplysta på ett helt nytt sätt.

Mycket tack vare den nya tidens skolsköterska.