Drygt tjugo år efter Sveriges inträde i EU står arbetet och stampar. Det är den otvetydiga slutsatsen i den statliga offentliga utredningen "EU på hemmaplan". Som ett led i remissförfarandet arrangerade Region Östergötland ett seminarium i Linköping med samma namn. Regionala samt lokala politiker och tjänstemän diskuterade hur EU och dess politik skulle få mer genomslag i Sverige och i det offentliga samtalet, och leda till högre valdeltagande i de svenska EU-valen. Som inbjuden gäst fanns Carl Schlyter, MP, med tjugo års erfarenhet av EU, varav tio som ledamot i EU-parlamentet. Numera är han ordförande i riksdagens EU-nämnd.
– Intresset för EU-frågor i Sverige uppstår oftast när förslagen når riksdagen och då är det försent. Då är direktiv och förordningar redan färdiga, säger han och tar datalagringsdirektivet som exempel, säger han.
Det vållade stor debatt i och utanför riksdagen och skapade splittring inom och mellan partierna.
– Och det kan man ju förstå när det handlar om att ens samtal, mejl och vad vi läser på nätet ska övervakas. Men när frågan Bryssel var det få eller inga som var intresserade.
– Som EU-parlamentariker hade jag mer makt än jag har som riksdagsledamot. Bryssel påverkade jag kanske hundra lagar, en del av dem ganska mycket. Men medierna i Sverige bevakar riksdagsarbetet betydligt mer. SVT har två korrespondenter i Bryssel, Sveriges Radio en. Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har också varsin journalist men de är mer krönikörer, påpekar Carl Schlyter.
Men seminariet präglades också av självrannsakan, och det gällde alla politiska nivåer.
– Sverige har en stark EU-nämnd som kan påverka mycket med bindande beslut, men ofta lämnar vi öppna mandat med lite utrymme för regeringen i ministerrådet. Jag har varit med om att jag blivit uppringd av den ansvariga ministern som låter ministrarna vänta när direktivet hamnat utanför marginalen för EU-nämndens mandat. Då kan det handla om minuter för att påverka beslut, berättar han.
– Vi tycker mycket av förslagen om mer information, mer utbildning och att politikerna tydligare måste visa att EU-frågorna är viktiga är bra. Men vi tycker också att de regionala och lokala kontoren i Bryssel kan användas mer och vi håller på med en översyn av vårt eget arbete, sammanfattar Anna Lindberg, som är chef för regionens enhet för internationell samverkan.