Vi träffar Annika och Mats på gården Distorp, nära Gärstad i Linköping. Det är en vacker morgon, fåglarna sjunger och solen lyser på de vidsträckta åkrarna.
Men Annika och Mats ser mörka orosmoln torna upp sig i horisonten. Om några år kan det här området se helt annorlunda ut. På Distorp planeras ett 250 hektar stort industriområde och till allra största delen är det åkermark som ska bebyggas.
Annika och Mats ingår i Naturskyddsföreningens klimatgrupp i Linköping och de tycker att industrier på Distorps bördiga åkrar vore vansinne.
– Vi befinner oss mitt i en klimatkris som kommer att påverka livsmedelsförsörjningen i världen. Att då bygga på en av Sveriges bästa åkermarker är så fel. Vi måste tänka mer långsiktigt, säger Mats.
– Det finns en väldigt stor medvetenhet hos allmänheten om att miljön och klimatet håller på att ta stryk. Men politiken har inte riktigt hängt med, säger Annika.
Distorp köptes av kommunen 2007 och pekades ut som blivande verksamhetsområde i kommunens översiktsplan 2010. Nu pågår arbetet med att ta fram detaljplaner. Kommunen räknar med att det kan börja byggas på området 2027 och att det kan vara fullt utbyggt 2045.
Planerna på att omvandla åkrarna till industriområde har alltså kommit långt, men Annika och Mats har inte gett upp.
– Politikerna måste tänka om, det här håller ju inte. Vi måste tänka på framtidens generationer, säger Mats.
Klimatgruppen lämnade tidigare i år in ett Linköpingsförslag om att stoppa industriområdet. Förslaget samlade över 500 röster och fick många positiva kommentarer – men förslaget avslogs, först på tjänstemannanivå och sedan ännu en gång i samhällsbyggnadsnämnden.
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen skriver att jordbruksmark i vissa fall behöver tas i anspråk och menar att det inte finns någon bättre placering av ett nytt, stort industriområde. Förvaltningen bedömer att Distorp är helt avgörande för kommunens utveckling och anför bland annat följande argument:
• Distorp har ett väldigt bra logistiskt läge vid E4 (med en planerad utbyggnad av trafikplats Staby).
• Distorp ligger i direkt anslutning till Gärstadverket, vilket ger förutsättningar för att skapa synergier mellan verksamheter.
• Företag som behöver flytta på grund av Ostlänkens dragning behöver erbjudas ny mark.
Efter tjänstepersonernas avslag lyfte Gunnar Gustafsson (MP) upp klimatgruppens förslag till politikerna i samhällsbyggnadsnämnden, men även där blev det avslag.
– Det var väntat, S och M har ju majoritet i nämnden. Men jag tyckte att det här är en fråga som ska behandlas politiskt, kommenterar Gunnar Gustafsson.
I dagsläget är det bara C, SD och MP som sagt sig vara emot att det byggs på Distorps åkrar. Stefan Erikson (M), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, beklagar att jordbruksmark ska tas i anspråk men menar att det trots allt är det bästa alternativet.
– Man måste se till helheten för kommunens samhällsplanering. Det är viktigt för Linköping att få fram verksamhetsmark. Det handlar om tusentals arbetstillfällen, säger han.
– Det går inte att säga nej till all exploatering på jordbruksmark. Men när vi exploaterar ska det inte vara i onödan utan det ska vara fullt medvetet och med noggranna konsekvensanalyser. I det här fallet anser vi att konsekvenserna blir mindre av att koncentrera verksamheten på ett ställe i stället för att smeta ut det på många, fortsätter Stefan Eriksson.
I översiktsplanen finns det många områden med jordbruksmark som är utpekade som lämpliga att bebygga.
– Vi håller på att se över vilka områden vi kan undanta. Det kommer att resultera i ganska stora arealer. Och ni vi gör en ny översiktsplan kommer det här tänket att finnas med, säger Stefan Erikson.
Erikson lyfter Ostlänken som ett tungt vägande skäl för att driva igenom planerna på ett industriområde på Distorp.
– Distorp är en förutsättning för att vi ska kunna omlokalisera de företag som berörs av den nya järnvägen. Det kan röra sig om ett par hundra företag med kanske 1 500 arbetstillfällen. Det är någonting som vi behöver ta ansvar för, så att inte arbetstillfällena försvinner från Linköping. Skulle vi ompröva Distorp nu riskerar vi att försena eller helt omöjliggöra allt arbete med Ostlänken, säger han.
Enligt Erikson är det inte stora lagerhallar som planeras på Distorp.
– Det har låtit så i debatten, men vi kommer inte att släppa stora ytor billigt till sådan verksamhet. Vi kommer att ställa krav på markeffektivitet. Vi måste utnyttja höjden, det går ju att lägga olika typer av funktioner på olika våningar.
– Det handlar om att verkligen ställa krav på vilka företag vi vill ha här. Linköping har många high tech-företag, men vi behöver en bredare mix. Vi kommer att prioritera företag som arbetar med resurseffektivitet, återvinning, återbruk och sådana saker. På Gärstad har vi till exempel den nya gummiåtervinningen – det finns många synergieffekter av att kunna klustra olika verksamheter som handlar om ett hållbart samhälle, säger Stefan Erikson.
Gunnar Gustafsson (MP) köper inte Stefan Eriksons argument om att Distorp behövs för företag som måste flytta på sig på grund av Ostlänken.
– Det är ju mest ganska små företag som ligger i områdena som berörs av Ostlänken, och de har ofta låg hyra idag. Jag tror att det är ganska få av dem som vill ha nya, stora lokaler på Distorp, säger han.
Annika Elmqvist och Mats Linde tycker att det måste gå att hitta andra ställen att bygga på.
– Det finns ju ytor i Tornby, Hackefors och Mjärdevi som är dåligt utnyttjade. Och nu när man bygger Ullevileden borde det uppstå plättar som kan bebyggas, säger Mats.
På 1980-talet var Mats och Annika aktiva i Föreningen Rädda Vallaskogen. Efter flera års kamp och en folkomröstning lyckades föreningen stoppa Vallaleden – en trafikled som skulle dras genom skogen. I år fyller föreningen 40 år.
– Vi gick nyligen en promenad längs sträckan där leden skulle ha byggts. Det kändes underbart, säger Annika.
Nu hoppas hon kunna väcka opinion för att skydda Distorps åkermark.
– Man får aldrig ge upp. Nyligen stoppades en solcellspark i Ljungsbro för att det var jordbruksmark. Jag har svårt att få det att gå ihop med att besluta om ett industriområde på Distorp. Marken i en solcellspark går trots allt att återställa. När man gör ett industriområde är jordbruksmarken förlorad för all framtid, säger hon.