"Det ska inte vara så krångligt att folk inte vill söka. Och eftersom allt fler unga söker jobben via mobilen helt och hållet så ska det vara ett verktyg som du kan använda i mobilen", säger Jonatan Hermansson (S) om det språktest som man nu ska testa vid rekrytering inom Linköpings äldreomsorg.
Under senaste mötet i äldrenämnden gav ledamöterna grönt ljus åt att fortsätta med ett planerat pilotprojekt för språkkrav.
– Det är två saker som vi behöver hålla i huvudet samtidigt, säger nämndens ordförande Jonatan Hermansson (S) och utvecklar:
– Alla som nyttjar äldreomsorg i Linköping har rätt att möta personal som pratar, förstår, och kan dokumentera på svenska. Men vi vet också att vi inte klarar kompetensförsörjningen utan alla dem vi idag har i äldreomsorgen som är utrikesfödda.
Att striktare språkkrav behövs menar han är bevisat många gånger om. Bland annat i Ivo:s (Inspektionen för vård och omsorg) granskning av Linköpings äldreomsorg som visat att brister i språkkunskaper i värsta fall vara direkt patientosäkert.
– Säg att en äldre säger att den har ont i hjärtat, då är det viktigt att vårdpersonalen kan skilja på det och hjärtesorg. Taget till sin spets kan det vara skillnaden mellan liv och död.
I Norrköping bestämde man sig för att inte gå vidare efter liknande pilotprojekt. Vad tänker du om det?
– Det är därför det är så viktigt att vi tittar på olika kommuner. Ett medskick vi fått är att om man kör ett väldigt långt test så kan det vara avskräckande och göra att färre söker.
Därför ska språktestet hållas kort – inte längre än 20 minuter tänker man sig – och göras i samband med jobbansökan.
Piloten påbörjas i vår och pågår i fem månader, dels inom hemtjänsten i ett av tre "geografiska kluster", dels på ett vårdboende. Vilket kluster eller vårdboende det ska ske på är ännu oklart.
Vad kommer att avgöra om ni sedan inför det på bred front?
– Vår tanke är ju att det ska införas. Sen gör man ett pilotprojekt för att se vilka eventuella svårigheter som finns. Det är klart att allt man testar i ett pilotprojekt utvärderas, men vår ambition är väldigt tydlig: vi ska jobba med språktester och språkbedömning.
Hur många färre som kommer att kunna anställas till följd av ett nytt ansökningstest har inte Hermansson någon uppskattning av. Däremot ser han framför sig att man även för dem som inte klarar testet för arbete inom äldreomsorgen, eller trots det har påtagliga brister i språket, kan få språkutbildning, alternativt vara tänkbara för andra jobb inom kommunen.
– Det är kanske framförallt där vi behöver hitta bra modeller för att anställa personen, men att de exempelvis får läsa fem veckors yrkessvenska innan de börjar jobba hos oss.