När gång- och cykeltrafikanter inte längre kunde hänvisas genom Centrala griftegårdarna tvingades kommunen till en ny omledningslösning mellan Fridtunagatan och Plommongatan, via kanten av Johannesborgsparken och runt byggarbetsplatsen. Lösningen har fått missnöjda Linköpingsbor att reagera.
En del tycker att skyltningen är otydlig och svårbegriplig. Andra menar att det är trångt, halt och farligt att ta sig fram, både på den stängslade trottoaren och över den träramp som utgör en del av sträckan.
"När det var blött blev metallen som var på trät hal." "Du kan ramla ner till knäna i glipan mellan trädäck och branten." "Det kändes livsfarligt."
Det är några av åsikterna på Facebook där frågan har diskuterats flitigt i olika trådar.
Flera cyklister har också ställt sig frågande till skyltningen. Inledningsvis kunde den tolkas så att även de tilläts köra på den nya omledningsvägen.
På kommunen menar man dock att det aldrig var tanken.
– Vägen är i första hand till för att ge gående skolbarn en säker passage förbi bygget, i andra hand för andra gående. Absolut inte för cyklister. Har man cyklat där en gång borde man inse att man inte ska göra det igen, säger trafikingenjör Johan Engström.
Han berättar att kompletterande skyltar ska sättas upp och att skyltningen har förtydligats. Numera är omledningsvägen fri från cyklister som istället dirigeras runt området via Westmansgatan, Malmslättsvägen och Kaserngatan – där omledningsskyltningen också ska bli tydligare.
– Jag känner mig säker på att det här blir en så bra och säker lösning som möjligt, framför allt för skolbarnen och övriga gående.
Samtidigt har situationen vid Ebbepark fått flera att kritisera Linköping som cykelstad generellt.
"Bygget har varit ett lysande bevis för hur svagt cykelintresset egentligen är. Alla ansvariga borde skämmas rejält om dom påstår att cykling prioriteras" är en av kommentarerna på Facebook.
Muharrem Demirok (C), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, håller inte med:
– Vi utsågs förra året till Sveriges näst bästa cykelkommun och siktar på att behålla eller förbättra den positionen.
– Men andra länder i Europa har kommit mycket längre, så att vara bäst i Sverige innebär kanske inte topp tio i Europa. Vi behöver ta lärdomar från andra, och då är Köpenhamn ett bra exempel. De har lyckats få 60 procent av de boende att välja cykel som färdmedel.