Hanna Jonasson, docent vid Linköpings universitet och en av forskarna bakom studien.
I en artikel som publicerades i European journal of preventive cardiology presenterar forskarna sitt resultat. I den är endast 2857 av personerna med, övriga led av antingen diabetes eller hade tidigare redan haft hjärt- kärlsjukdomar.
Studien är gjord i samarbete med Scapis, en forskningssatsning från Hjärt-lungfonden, och har pågått sedan 2016. Det man har tittat närmare på är blodflödet i våra små kärl, även kallat mikrocirkulationen. Deltagarna har fått sitt hjärta samt de stora blodkärlen undersökta.
– Vi har tittat på sambandet mellan de stora och små kärlen och undersökt hur mikrocirkulationen ser ut för dem med hög respektive låg risk för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom, säger Hanna Jonasson, docent vid Linköpings universitet och en av forskarna bakom studien.
Resultatet visade att en försämrad mikrocirkulation förknippas med en högre risk av att drabbas av kardiovaskulär sjukdom.
– Det går att skatta risk för hjärt- och kärlsjukdom baserat på olika riskfaktorer. Vi kunde se att de med försämrad mikrocirkulation också hade en mycket högre skattad risk för de här sjukdomarna, förklarar Hanna Jonasson.
Studien visar också att mikrocirkulationen påverkas i ett tidigt skede under utvecklandet av hjärt- och kärlsjukdom. Förhoppningen är att det ska leda till en tidigare diagnostisering vilket ofta innebär bättre förutsättningar för behandling.
Metoden att belysa underarmen och med det tidigt kunna upptäcka avvikelser har potential att bli banbrytande för att den är ny, relativt enkel och kostnadseffektiv.
– Och idag finns det egentligen inget sätt inom sjukvården där man undersöker mikrocirkulationen. Man kan ju titta på hjärtats småkärl genom att injicera en kontrastmedel och titta med en CT-röntgen till exempel, säger Hanna Jonasson och fortsätter:
– Men det här är ju så mycket enklare och något man hade kunnat göra på en vårdcentral.
Men att få in ny utrustning inom vården och på vårdcentraler är en lång process.
– Så är det absolut. Det är väldigt långa tider. Just nu försöker vi fortfarande förstå vilken roll mikrocirkulationen har och dess betydelse för risken att drabbas av den här typen av sjukdomar. Så vi är inte där just nu, men förhoppningen är ju att vi kan fortsätta jobba med det här och att det i framtiden ska finnas på vårdcentraler.