Det blir utbildningsdirektör Anders Jolby som ska utreda frågan om Nya Kungsbergsskolan ska byggas eller inte, eller kanske bara skjutas på framtiden.
Det blir utbildningsdirektör Anders Jolby som ska ta sig an det rykande färska uppdraget som kommer från kommundirektör Paul Håkansson. Skälet är att befolkningstillväxten per år inte blir så stor som förväntat.
– Vi har fortfarande tillväxt. Men i stället för runt 2 000 eller 2 500 så ser vi att den siffran kommer att hamna runt 800 till 1000 personer, säger Paul Håkansson.
Detta påverkar hur skolorganisationen ska planeras. När det gäller högstadiet just nu så är alla skolor mer eller mindre överfulla. Men lagom till att en eventuell ny skola på Kungsberget ska stå klar har antalet högstadieelever minskat, enligt beräkningarna.
Om skolan med 975 platser ändå byggs så kan det betyda konsekvenser för högstadieorganisationen i stort, enligt Paul Håkansson.
Du menar att andra högstadieskolor i så fall kan behöva läggas ner?
– Det är bland annat den frågan jag vill ha utrett och också vad som händer om man skjuter byggandet framåt, säger han och betonar att det rör sig om ett utredningsuppdrag.
I dag går Kungsbergsskolans elever på Anders Ljungstedts gymnasium och utredningen kan möjligen komma fram till att de ska gå kvar där. Vad det i så fall skulle betyda för gymnasieorganisationen är inget som berörs i den aktuella utredningen.
Vad händer med nuvarande Kungsbergsskolan?
– Min bedömning är att en rivning behöver fullföljas. I dag är skolan bara ett skal.
Fler lärare som undervisar, istället för tomma lokaler. Det är egentligen vad utredningen om den framtida skolorganisationen handlar om, säger kommundirektör Paul Håkansson.
Utredning som rör Kungsbergsskolan ska vara klar i december. Men ett beslut får effekt först på lång sikt. Samtidigt fortsätter en utredning som rör F-6 skolor. Den ska vara klar i mars och förhoppningsvis ge svar på var i kommunen det behövs flest F-6 platser. Utvecklingen är dynamisk och där det vid en tidpunkt behövs många sådana platser så ser behovet efter några år annorlunda ut.
I dag finns det, enligt Paul Håkansson, F-6-skolor som bara utnyttjas till cirka 30 till 40 procent och det är inte hållbart.
– Här är det mera bråttom att hitta en lösning. Vi behöver komma med förslag som kan innebära förändringar redan till höstterminen 2023.
Konkret handlar det om att en del skolor som finns i dag kanske inte finns kvar på samma ställe nästa läsår. Men vilka skolor det gäller, det kan han inte säga.
– Det är därför vi måste utreda frågan för att få en samlad bild.
Har ni planerat dåligt, ni vet hur många barn som föds?
– På totalen vet vi det. Det vi inte vet och som är svårare att planera för, handlar om var barnen finns.
De stolta planerna på att bygga Nya Kungsbergsskolan har under åren bantats. Nu är frågan om den överhuvudtaget kanske byggs.
De som planerar vet att till nybyggda områden flyttar framför allt småbarnsfamiljer. I sådan områden brukar det i regel vara för få förskoleplatser. Efter några år blir det balans och efter ytterligare några år är det för många förskoleplatser.
Han tar Ekängen som ett exempel. Där var efterfrågan på förskoleplatser stor för några år sedan. Nu handlar det mera om bussar in till högstadieskolorna.
Att beskedet om en utredning, som kan förändra situationen för flera skolor i Linköping kan vara oroande för många familjer, det förstår han, men säger också:
– Alla måste förstå att när man bygger nya bostadsområden flyttar det in flest barnfamiljer och femton år senare går barnen på högstadiet. Den där dynamiken kräver ständiga förändringar i geografin i stadsdelarna och i orterna, men också mellan de olika skolstadierna. Det är bättre att prioritera lärare som undervisar, än tomma lokaler.