Nu lägger politikerna i barn- och ungdomsnämnden 3,5 miljoner kronor på att ordna vad man kallar för fritidsklubbar, i de tre områden i Linköping som är mest utsatta ur en socioekonomisk aspekt: Berga, Ryd och Skäggetorp.
Barn på mellanstadiet har inte automatisk rätt att gå på fritidshem. Ändå behöver många på mellanstadiet något roligt och meningsfullt att göra på fritiden. För nysvenskar kan fritidsaktiviteterna också underlätta när barnen ska lära sig svenska och hitta svenska kompisar.
När barn- och ungdomsnämnden nu kommer med sin budget för 2018 satsar politikerna på fritidsklubbar som är tänkta att ge barnen i områdena en rikare fritid i aktiviteter som hålls samman med skoldagen.
Fritidsklubbarna ska jobba i samverkan med föreningar, grupper eller organisationer i samhället som kan visa sina verksamheter och sysselsätta barnen.
En liknande verksamhet finns redan på Bäckskolan i Berga. Den har varit en lyckad satsning.
– Men alla barn i området är ju inte elever på Bäckskolan, konstaterar barn- och ungdomsnämndens ordförande Jakob Björneke (S) som vill att alla barn i områdena oavsett skoltillhörighet ska få chans till en bättre fritid.
I samma budget satsar politikerna pengar på hela skolväsendet. I förskolan ska fler barnskötare vidareutbildas till förskollärare, hårdare kontroller av barns läskunnighet ska ske i förskoleklass och årskurs ett, och fritidshemmen får sju miljoner kronor för att jobba med mer pedagogiskt styrd verksamhet. Även barn till föräldralediga eller arbetslösa föräldrar ska få vara mer på fritidshemmen för att få del av den pedagogiska verksamheten.