Dagens arrangörer var LRF i Östergötland och Södra Skogsägarna.
I mars röstade riksdagen igenom regeringens skogsproposition. Beslutet ämnar stärka ägande- och brukanderätten samt erbjuda ersättningsmarker till de skogsägare vars marker behöver skyddas. Åsikterna om skogbruket är många. För att diskutera propositionen, och skogspolitiken i stort, samtalade Lantbrukarnas riksförbund och Södra skogsägarna med lokal- och rikspolitiker under torsdagen.
– Vi jobbar för att slå hål på alla myter om kortsiktighet inom skogsindustrin. Skogsbruket optimeras ofta så att inget ska gå till spillo. Den skogsbruksmodell som används av många privata eller familjeägda bruk bygger på att vi lever i och med naturen, säger LRF:s Anna Åman.
Skogsbruket är oerhört viktigt för svensk ekonomi. Denna industri har gjort Sverige till ett ledande land vad beträffar pappers- och träprodukter. Användningen av svenska råvaror är en av nycklarna till den gröna omställningen, menar kommunalrådet Muharrem Demirok (C), som närvarade.
Martin Tollén (S) och Muharrem Demirok (C) närvarade.
Skogsbruket har blivit ett hett ämne i samtalet om klimatförändringar, och i Sverige bygger skogsskyddet i stor utsträckning på frivillighet.Enligt Världsnaturfonden WWF lägger skogspolitiken stort ansvar på skogsägare, speciellt gällande i vilken utsträckning hänsyn ska tas gentemot miljö och ekosystem. Så hur fungerar frivilligheten när klimatkrisen ställer allt tuffare krav på skogsbruket?
– Vi har sett att avreglering och frihet under ansvar fungerar bra. Jag tror att den biologiska mångfalden bevaras bäst om vi litar på skogsbrukarna, menar John Widegren (M), landsbygdspolitisk talesperson.
"Framtiden är gjord av träd" menar träffens arrangörer.
Flera av de som samlats för att diskutera skogsbruket är eniga om att frivillighet och tillit är bästa sättet att skapa hållbarhet och lyckas med klimatomställningen. Men alla är inte överens.
– I dessa samtal blir en målkonflikt tydlig. Det handlar om att väga politiska intressen mot varandra. Vad som verkar ekonomiskt rationellt idag är inte alltid långsiktigt hållbart. Det är därför vi behöver reglering av skogsbruket, säger Malin Östh (V).
Samtalet berörde främst familjeägda eller småskaliga skogsbruk, men de står inte för majoriteten av produktionen, menar Östh.
– Vi måste lägga ansvaret där det hör hemma, fortsätter hon.
Men regleringen har även medfört oro hos vissa småskaliga skogsbrukare. Både LRF:s Anna Åman och Södras Kennet Simonsson intygar detta. Åman menar att det finns stor rättsosäkerhet. Många är oroliga för om de verkligen kan bruka den mark de äger. Enligt Simonsson är det den detaljerade regleringen från EU som är mest otäck.
Var fördes detta samtal? I skogen, naturligtvis.
– På riksnivå är diskussionen ett slags skyttegravskrig. Det är oerhört polariserat, menar Widegren (M).
På lokal nivå är situationen annorlunda. Socialdemokratiska regionsrådet Martin Tollén känner inte igen beskrivningen av en polariserad debatt, åtminstone inte inom den regionala ledningen. Han menar att det finns en samsyn kring målsättningar inom regionen och hur man bäst förhåller sig till direktiv från staten och EU.
Oavsett partipolitisk tillhörighet verkar deltagarna överens om behovet av konstruktiv debatt, där dagens samtal var ett steg i rätt riktning. Likaså lyfter flera medverkande att ansvaret för den gröna omställningen inte enbart kan läggas på den enskilda skogsbrukaren.
– Skogsindustrin är central för en levande landsbygd. Det är en viktig framtidsfråga, menar Jenny Elander Ek (C).