Niklas Borg (M) är kommunstyrelsens ordförande i Linköping fram till årsskiftet. Därefter tar Kristina Edlund (S) över i det nya styret innehållande Socialdemokraterna och Moderaterna.
Under våren 2022 beslutade Trafikverket att Ostlänken ska dras genom Linköping i den så kallade Steningekorridoren. Det innebär att rälsen ska gå längs Kallerstadsleden söderut, med en station strax väster om Stångån och sedan lämna staden norr om Malmslätt. Men korridoren är bred – och exakt var spåren ska gå, både i höjd- och sidled, behöver beslutas i en järnvägsplan.
– En ingång i det här arbetet för mig, jag tror att det är densamma för Trafikverket, är att vi ska söka en placering i korridoren som ger så små behov av omflyttning av andra verksamheter som möjligt – för det är dyrt. Man väljer nog hellre en lite skarpare kurvdragning på vissa ställen, som kräver en lägre hastighet, för att minska behovet av omflyttningar, säger Niklas Borg som är kommunstyrelsens ordförande fram till årsskiftet.
– Sedan är det givetvis så, när man genomför ett så här enormt stort infrastrukturprojekt som Ostlänken är, att det kommer att krävas att man tar ställningstaganden som är lite jobbiga, fortsätter han.
Kommunen och Trafikverket har, under hösten, inlett arbetet med järnvägsplanen. På kommunstyrelsens sammanträde under tisdagen (15 november) fattas beslut om ett antal principer som ska vägleda kommunens tjänstepersoner i arbetet.
– Det här är ju ett projekt som har pågått under väldigt lång där vi vid olika tillfällen och på olika nivåer i kommunen har bestämt vad vi ska tycka. Vi tycker att det är viktigt att vi nu samlar ihop dessa ställningstaganden och ger våra tjänstepersoner ett tydligt mandat att förhålla sig till, säger Niklas Borg.
Ostlänkens sträckning genom Linköping kommer att påverka staden. "Den sammanvägda nyttan med en föreslagen spårlinje ska prioriteras framför enskild byggnads bevarande", är en av skrivelserna som ligger till grund för den exakta placeringen.
De ställningstaganden som ska styra kommunens och Trafikverkets val av exakt dragning genom Linköping är bland annat att den nya stationen ska placeras i S:t Larsgatans direkta förlängning, vid Kallerstadsleden. Alla passager under järnvägen ska ha en höjd på minst 5,6 meter och den nya bron över Stångån ska inte vara lägre än bron vid E4:an. Kommunen lyfter också fram Skäggetorp och vikten av att järnvägen inte blir en barriär mellan stadsdelen och övriga staden.
– Den är ju en barriär i dag, och Skäggetorps isolering vill vi minska i så stor utsträckning som möjligt, säger Niklas Borg som förklarar att det dels handlar om järnvägens placering i höjdled men också om broar och tunnlar.
Det konstateras även att Ostlänken bör dras söder om E4 för att därefter anslutas till Södra stambanan väster om Sjögestad. Några av skrivelserna handlar om prioriteringar. "Den sammanvägda nyttan med en föreslagen spårlinje ska prioriteras framför enskild byggnads bevarande", är ett exempel.
– Det kan finnas väldigt mycket att vinna på att plocka ned en byggnad, säger Niklas Borg.
Här är den så kallade Steninge-korridoren, där Ostlänken ska dras genom Linköping. Korridoren är dock bred så¨därför ska en exakt placering tas fram under 2023.
Planen är att den exakta dragningen ska väljas under 2023. Hela järnvägsplanen ska fastställas någon gång under 2027.
– Arbetet för vår och Trafikverkets del fortlöper enligt plan. Parallellt med det för vi en dialog med regeringen om att det inte ska bli en massa förändringar framöver, säger Niklas Borg och syftar till regeringens budgetskrivelse om att Ostlänken behöver en separat analys.
– Jag tycker skrivelsen är onödig. Visst handlar det om mycket pengar, det har jag förståelse för, men det är ingen som gynnas av att det sprids osäkerhet kring genomförandet, fortsätter han.