Ny skolorganisation i Malmslätt

Skälet till att skolorganisationen i Malmslätt ses över uppges varken vara sparkrav eller ojämna elevtal.

I stället handlar det om att skapa en långsiktigt hållbar skolorganisation och klara skollagens krav, enligt Christer Gunnarsson, sakkunnig i skolfrågor i Linköpings kommun och som ingår i den grupp som jobbar med frågan.

Han förklarar att med långsiktighet menas att man ska veta vilken skola man tillhör inför förskoleklass, och att en gemensam F-6 skola för Tokarp och Malmslätt ger en sådan långsiktighet.

– Elevprognosen för Malmslättsområdet är stabil, säger han. Vi har inte den ökning man ser på andra håll och heller inte någon omfattande minskning. Men, var för sig, är Kärna och Tokarps högstadieskolor för små för att klara en bemanning utifrån skollagens nya krav på behöriga lärare.

Christer Gunnarsson menar att för att kunna erbjuda heltidstjänster till de kompetenser i lärarkåren som krävs för en högstadieorganisation, måste skolan ha cirka 400 elever i år 7–9.

Därför har utbildningskontoret, på uppdrag av politikerna, arbetat med förslag till en samordnad organisation för skolorna i Malmslättsområdet.

– Vi har tittat på vilka fördelar respektive nackdelar olika lösningar får för verksamhet och elever, säger han.

Det alternativ som presenterats och som Christer Gunnarsson av flera skäl anser vore att föredra är att Kärna blir F–6 år skola (från förskoleklass till och med år 6) och Tokarpsskolan blir högstadium.

Kärna skola ligger mest centralt och det innebär att inget barn behöver skolskjuts. Skolan har också utrymme att klara alla barn i de åldrarna som finns i upptagningsområdet. Samtidigt har Tokarpsskolan plats för samtliga elever som kommer till år 7–9.

Alla föräldrar är inte övertygade om att det är rätta lösningen.

– Nej, det vi har fått veta från lärare är att Tokarpskolan inte är tänkt som en högstadieskola från början utan mera anpassad för de lägre årskurserna, säger en förälder till ett barn som i dag går på högstadiet i Kärna skola.

Han tycker att kommunen tycks sakna både vilja och strategi för att behålla högstadieeleverna i kommunens ytterområden.

– I stället gör man tvärtom. Man försämrar skolskjutsarna så att många nästan blir tvingade att välja en högstadieskola inne i Linköping.

Det gäller särskilt högstadieelever i Vikingstad. När alternativet är att sitta mycket längre på en skolbuss än vad det tar att åka in till Linköping är det ju inget svårt val, konstaterar han.

Det bedöms bland annat innebära att ingen skola behöver byggas ut och att Tokarpsskolan får ett elevantal på högstadiet som gör det möjligt att möta skollagens krav och ha lärare som inte behöver jobba på fler skolor för att komma upp i heltid.

I måndags hade utbildningskontoret bjudit in berörda föräldrar till ett möte för att informera om planerna på en förändrad skolorganisation och samla in synpunkter. Materialet från mötet ska nu sammanställas och vägas in i det fortsatta arbetet.

I maj väntas utbildningskontoret presentera ett slutligt förslag för barn- och ungdomsnämnden.

Och sedan?

– Ambitionen är att förändringen ska genomföras till läsårsstarten 2014 säger Christer Gunnarsson.