När en nationell undersökning av hemlöshet genomfördes under våren 2017 blev resultatet att 665 Linköpingsbor var hemlösa utifrån de fyra kriterier som Socialstyrelsen satt upp. Nu fem år senare, har det antalet sjunkit till 577. Trots att befolkningen under samma period ökat med nästan 6 100 personer.
De fyra kriterierna är i korthet.
1. Personer som är hänvisade till någon typ av akutboende, eller sover utomhus i bilar, trappuppgångar, tält eller liknande.
2. Personer som är inskrivna på stödboende eller institutionsboende, men inte har någon egen bostad när man skrivs ut.
3. Personer som bor i bostäder som ordnats av kommunen. Man har någon form av hyresavtal där boendet är förenat med särskilda regler och har någon typ av tillsyn.
4. Personer som kortsiktig ordnar eget boende hos familj, kompisar eller har ett kortsiktigt andrahandskontrakt.
Det här är första gången som Linköping genomför en egen undersökning och rapporten varnar för att det kan finnas flera felkällor. En sådan felkälla är att undersökningen endast omfattar personer som man känner till, eftersom de har insatser från socialtjänsten. I den nationella undersökningen 2017, deltog också flera aktörer som exempelvis Region Östergötland och Kriminalvården.
Det man kan utläsa av rapporten är att de flesta hemlösa finns i grupp 3. Men den grupp som ökar mest är grupp 1, de akut hemlösa.
Undersökningen visar också att 75 procenten av de som är hemlösa är ensamhushåll och att fler män än kvinnor är hemlösa. Men jämfört med undersökningen 2017 – där man såg att antalet hemlösa kvinnor ökade – syns inte den trenden i Linköping.
Rapporten visar också att 447 barn (under 18 år) hade förälder som levde i någon av hemlöshetssituationerna. Den vanligaste åldersgruppen för barn i hemlösa hushåll är 13-14 åringar.
Orsaker till att man hamnar i hemlöshet är flera. Men rapporten visar att det vanligaste är att man inte blir godkänd som hyresgäst. Det kan bero på tidigare hyresskulder, betalningsanmärkningar eller att hyresvärden tycker att individens inkomst är för låg eller inte erkänner försörjningsstöd som inkomst. Missbruk är en annan vanlig orsak.
Kommunalrådet och tillika ordförande i Social och omsorgsnämnden Annika Krutzén (M) gör inte vågen för att siffrorna i rapporten visar på en minskning. Tvärtom. Hon är medveten om att det finns flera felkällor.
– Vi kan inte hänga upp allt på den här rapporten. Men vi ser ändå trenden att personer i akut missbruk ökar. Det är också till den gruppen som det är svårast att hitta bostad och den grupp vi måste fokusera extra på.
Tidigare under våren har Stallgården ställts om till ett boende med stöd för personer i aktivt missbruk. Men fler platser behövs, konstaterar Annika Krutzén.
Har ni andra ställen ni ska göra om på samma sätt som Stallgården?
– Inte några som vi ser i dag. Men det är ett pågående arbete. Vi tittar också nu på hur det fungerar på Stallgården.
Till personer i de tre andra grupperna tycker hon ändå att det finns en balans mellan efterfrågan och tillgång på bostäder.
Om det är många felkällor i rapporten, vilken nytta har kommunen av den då?
– Den ger oss en fingervisning om trenderna ch det ungefärliga antalet hemlösa. Det här är första gången vi gör en sådan här kartläggning och nu kommer vi kunna ta med oss erfarenheter av det här arbetet om, eller när, vi bestämmer oss för att göra en ny undersökning.