Snart är det slut med att stryka ut provet på en agarplatta för hand, vänta medan bakterierna växer till sig, och sedan bedöma vilka bakterier som växer genom att titta, lukta och mäta zoner. Nu ska provet få en identifierande streckkod bara, innan det odlas ut automatiskt och därefter transporteras vidare på den långa transportbanan, till inkubatorerna med gynnsamma miljöer där alla bakterier trivs och frodas. För att till sist fotograferas efter 18 timmar och sedan läsas av och bedömas direkt från datorskärmen.
– Idag läser vi av de flesta av proverna vid halv åtta/åttatiden på morgonen, men med Kiestran blir det ett jämnare flöde, berättar Nettan Svartz, enhetschef och projektledare. Det kommer att ge snabbare provsvar till patienterna.
– Det är bra för arbetsmiljön också. Fler och fler smittsamma ämnen kommer in i Sverige, förklarar verksamhetschef Eva Fremner, och det är bra för personalen att inte behöva lyfta på locket och utsätta sig för smittorisken.
– Ett sinne försvinner i vårt jobb, lukten, konstaterar Nettan Svartz.
– Det här är en verksamhet som inte förändrats på 100 år, säger Eva Fremner. Hon har själv drivit frågan om ett inköp av Kiestra TLA, och det har varit en lång process. Hon har besökt mässor och räknat på ekonomin. Den 16 meter långa arbetsbesparande maskinen kostar mellan 10–15 miljoner kronor. Den investeringen räknar Eva Fremner med att hämta hem genom att inte ersätta de pensionsavgångar som väntas de närmaste fyra åren.
– Det är ju moment som försvinner, som det vi kallar ”odla ut”, att stryka ut odlingen på plattorna. Allt sånt kommer att skötas automatiskt, vilket har en positiv påverkan ur ett ergonomiskt perspektiv. Kompetensen vid bedömning av odlingsresultaten kommer fortfarande att finnas kvar hos personalen, det är viktigt.
Kiestran står redan på plats, och personal från det holländska företag som tillverkar den finns i Linköping. Nu väntar en tid av mycket personalutbildning, och målet är att komma igång med utvalda odlingar redan i april.
– Vi börjar med det svåraste, sårodlingar, säger Eva Fremner.
De digitala bilderna kan sedan sparas hur länge som helst, och användas i till exempel undervisning.