I augusti 2012 stod de fyra partiledarna i den dåvarande Alliansregeringen på Stora torget i Linköping. Uppstigna på en scen lovade de med en mun att det ska byggas en ny järnväg till Linköping.
Den är känd som Ostlänken för alla östgötar.
Under de drygt fyra år som gått har debatten handlat om kostnader och om den nya järnvägen måste vara en höghastighetsbana.
På tisdag väntas riksdagen fatta beslut om infrastrukturpropositionen för åren 2018 till 2029. I det beslutet ingår att Ostlänken byggs och att det blir en höghastighetsbana. Det slås fast att Ostlänken ska vara en första del av ett system med höghastighetsbanor, men fortsättningen ner mot Malmö och Göteborg ingår inte i det här beslutet.
Hela infrastrukturpropositionen har en ekonomisk ram på 622,5 miljarder kronor. Av dessa beräknas cirka 55 miljarder kronor gå åt till Ostlänken.
Tidigare slutade planeringen av Ostlänken vid Steningeviadukten mitt i Linköping. Numera är det bestämt att planeringen ska sträcka sig genom hela stan och fram till Glyttinge.
Beslutet i riskdagen på tisdag innebär i praktiken att Linköpings kommun och Trafikverket börjar förhandla om hur järnvägen ska komma förbi Stångån och hur stor del av kostnaderna som ska läggas på kommunen.
– Jag tror att de första kontakterna mellan oss och Trafikverket tas efter trettonhelgen, säger Paul Håkansson, kommundirektör i Linköping.
Hur lång tid tar det innan vi vet hur järnvägen förbi Stångån ska se ut?
– Om Trafikverket får sitt uppdrag i januari av regeringen så kan vi nog visa nåt för allmänheten till sommaren, säger Paul Håkansson.
Hela den planering som rör höghastighetsjärnväg från Linköping och västerut ligger längre in i framtiden. Den frågan har Trafikverket fått i uppdrag att utreda, myndigheten ska presentera en strategi för hur nationella höghastighetsjärnvägar ska kunna byggas.