Den första färjan över Stångån gick i höjd med Tinnerbäckens utlopp.
Förr var det färja som gällde när Tanneforsborna skulle ta sig in till stan. Från 1933 gick den mellan Tannefors och västra åstranden, alldeles norr om Tinnerbäckens utlopp.
När Drottningbron uppfördes i slutet av 40-talet flyttades färjan uppströms så att den kom att förbinda Pumpgatan på Tanneforssidan med Frejagatan i Hejdegården.
1957 ersattes färjan med en pontonbro och fyra år senare med den gångbro som kommunen nu bedömer behöver bytas ut.
Innan bron byggdes gick det färjor mellan Frejagatan i Hejdegården och Pumpgatan i Tannefors.
De flesta Linköpingsbor kallar nog bron för Pumpbron, men sedan 25 år tillbaka heter den officiellt Färjebron. Namnet tillkom efter förslag från hembygdsföreningarna i Landeryd och Tannefors – men på flera kartor står det fortfarande Pumpbron.
Kommunen räknar med att en ny bro kostar tio miljoner kronor, men hoppas att staten bidrar med hälften genom det så kallade stadsmiljöavtalet. Enligt kommunens bidragsansökan ska den nya bron byggas under 2021–2022.
Den nya bron blir – liksom den gamla – öppningsbar för att M/S Kind och andra båtar ska kunna passera. Den blir dessutom bredare. Det ska finnas plats för såväl driftsfordon som fotgängare och cyklister.
– Det är rätt trångt att mötas på bron idag. Det har vi inte minst märkt nu under pandemin, kommenterar Muharrem Demirok, (C), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden som fattat beslutet om brosatsningen.
Målet med regeringens satsning på stadsmiljöavtal är att en större andel av persontransporterna i städer ska ske med cykel eller kollektivtrafik.