Ordentliga hundägare som har kontroll på sina hundar kan sluta läsa här. Men till slarviga hundägare som släpper sina ouppfostrade hundar och inte kan stoppa dem från att hoppa upp på mig utfärdar jag följande varning: Jag kommer fortsättningsvis att ha med mig en käpp av friskt virke när jag rör mig ute i skogen, och den hund som rusar fram till mig och skäller kommer att få ett hårt slag över nacken. Alternativt en välriktad spark. Om ni har några invändningar mot det så kan jag i stället rikta min vrede mot er. Det kommer inte att bli trevligt.
Jag tycker om att vara ute i naturen, året runt. Länge hade jag fördragsamhet med framrusande hundar, även om jag blev rädd och irriterad varje gång.
Men när barnen var små kom en vändpunkt. En dag rusade två stora, skällande svarta hundar in i vår trädgård och skrämde vettet ur barnen. Matte stod en bit bort och ropade ”kom hiiiit, kom hiiiit” med den där mesiga, uppgivna rösten som slarviga hundägare har och som obarmhärtigt avslöjar att de inte förväntar sig att deras hundar ska lyda. Sånt ska man inte behöva stå ut med.
Sedan dess har det hänt med jämna mellanrum: Hundar som nafsar efter benen man springer i motionsspåret. Vilt skällande jyckar som rusar fram när man möts på en stig i skogen.
Jag stannar alltid för att försöka prata med hundägarna. De ser ofta väldigt förvånade ut över att jag är arg. Hur kan man bli arg på min lilla älskling? Han vill ju bara leka!
Hur får man dem att förstå att det är allvar? En av mina mera handfasta idéer har varit att rusa fram till hundägarna, bita dem i armen och ruska den ordentligt, samtidigt som jag väser mellan tänderna: ”Lugn, jag leker bara!”
Men jag tror mer på ordens makt. Så för alla er som inte har pli på era hundar vill jag förklara att:
*Jag är ingen hundhatare. Jag gillar hundar om jag får möta dem på ett sätt som inte skrämmer mig.
*Jag blir rädd när din hund rusar fram, jag är inte hundvan och kan inte läsa av om hunden skäller för att den är glad eller för att den är ilsken. Och när jag blir rädd så blir jag arg.
*Kom inte med en massa förklaringar om hur ni tycker att jag ska bete mig när er hund rusar fram. Det är hunden ni ska uppfostra, inte mig.
*Så här års råder det gudskelov i princip koppeltvång ute i naturen. Men även under övriga årstider gäller att om ni inte har kontroll på hunden så ska den vara kopplad. Så enkelt är det.
*Skicka nu inte en massa mejl om hur hårdhjärtad jag är, att man måste ha förståelse för att unghundar är lite vilda, och en massa annat mumbojumbo. Jag är inte intresserad, jag vill bara vara ifred för alla ouppfostrade kelgrisar.
Och om de här orden inte är tydliga nog så har jag, som sagt, en käpp av friskt virke.